Krönika

”Bildens makt och känslans kraft”

En bild på ett utsatt barn öppnar givares plånböcker mer än informationen om att 1 000 barn behöver hjälp. Men en bild kan också göra en komplicerad och kaosartad situation begriplig.

Det här är två perspektiv som kom fram i Läkarmissionens seminarium ”Bildens makt och känslans kraft”. Ett seminarium som gav mycket att tänka på men inga enkla svar.

Vad gör att människor väljer att donera tid eller pengar? Vilken roll spelar känslor för hjälpbeteenden? Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet berättade att det finns två sätt att tänka och fatta beslut: ett som styrs av intention och ett av reflektion. I det första sättet, system 1, sker saker snabbt och med automatik och affekt. Bilder, menade Daniel Västfjäll, triggar ett sådant system. Därför fick bilden av Alan Kurdi i tidningar och sociala medieflöden en enorm effekt på insamlingen till syriska flyktingar. Men en sådan effekt blir inte varaktig, utan stannar av om nya bilder inte dyker upp i flödet. System 1 reagerar mer på ett identifierat barn än 100 oidentifierade, så informationen om att pengar kan rädda många barn har sämre effekt än bilden på ett identifierbart barn, för ”känslor kan inte räkna”.
–  Man måste hitta en balans mellan bildens goda och dåliga kraft.

Inte bara en bild

Paul Hansen, prisbelönad fotograf på Dagens Nyheter, menade att Daniel Västfjäll förenklar vad en bild är.
– En bild är inte bara en bild, det är en människa, ett namn och en situation.

I sitt arbete försöker han spegla komplexa situationer genom att hitta små skärvor. Men hur berättar man att människor dör utan att läsarna vänder bort blicken? Kan man publicera en bild på två döda barn i en svensk dagstidning? De flesta i publiken höll upp röd lapp för nej. Men Paul Hansen har tagit sådana bilder och de har publicerats, eftersom bilderna behövs för att beskriva övergrepp och död. Hans arbete är en balansgång i att göra det kaotiska situationer begripliga utan att gå för långt. ”Hur håller du dig inom gränsen?” frågade en i publiken.
– Att ens vara närvarande kan upplevas som ett övergrepp, men mitt uppdrag är att vara närvarande.
Som fotograf måste han tänka på hur han själv skulle vilja bli behandlad i en svår situation.

Resultat viktigast

Läkarmissionens insamlingsansvarig Hanna Rosell beskrev dilemmat med bilder i insamlingsarbetet:
– Det är viktigt att skapa verktyg för våra partners att förändra, samtidigt som det finns en felaktig bild i Sverige av hur världen ser ut, säger hon.
Men en bild har 1,8 sekunder för att fånga uppmärksamheten i ett Facebookflöde och det viktigaste är att bilderna ska ge resultat.

Paul Hansen sa att organisationer bör samarbeta med medier oftare, ett samarbete som måste vara transparent.
– Ett reportage ger mer än ett insamlingsbrev. Ring oss! uppmanade han.