Nyhet

Fundamentalism i Latinamerika – vad kan kyrkan göra?

En politisk-religiös version av fundamentalism har under de senaste 20 åren utvecklats i Latinamerika. Det har försvagat demokratin på hela kontinenten. Vi samlade experter på Latinamerika för att prata om vad kyrkans roll är och kan vara.

”En politisk-religiös version av fundamentalism har under de senaste 20 åren utvecklats i Latinamerika. Det har försvagat demokratin på hela kontinenten. Att förstå denna utveckling är avgörande för människor och organisationer som vill främja och försvara mänskliga, sociala, kulturella, sexuella och miljö-rättigheter.”

Det menar Dr. Magali Do Nascimento Cunha som skrivit rapporten Fundamentalisms, the crisis of democracy and the threat to human rights in South America. Rapporten har publicerats av the South American ACT Ecumenical Forum (FESUR) och finansierats av ACT Svenska kyrkan och Christian Aid/UK.

Vi ställde några frågor om rapporten och hur den har diskuterats i vårt nätverk till Svenska missionsrådets teologiska rådgivare Petter Jakobsson.

Vad handlar rapporten om?

Rapporten beskriver en allvarlig utveckling i Latinamerika där polarisering mellan olika grupper, mellan höger och vänster, mellan liberala och reaktionära, har lett till minskat demokratiskt utrymme, kränkta mänskliga rättigheter och ett splittrat civilsamhälle. Det är en utveckling som vi och många av våra medlemsorganisationer känner igen och försöker motverka genom stöd till lokala partner.

Med utgångspunkt i Argentina, Brasilien, Colombia och Peru beskriver rapporten hur evangelikala och pentekostala rörelser spelat en stor roll i den politiska utvecklingen i Latinamerika under de senaste decennierna. Ett stort fokus för rapporten är hur SRHR och HBTQ+ -rättigheter påverkats.

Inom ramen för Kunskapsforum för religion och utveckling, bjöd Svenska missionsrådet och Act Svenska kyrkan in den brasilianska rapportförfattaren Dr. Magali Do Nascimento Cunha till ett öppet digitalt seminarium för att diskutera rapportens slutsatser den 3 juni. Varför då?

Rapporten ger en värdefull historisk beskrivning av hur från början marginella kristna rörelser klivit in på den politiska arenan i Latinamerika. Det bör dock påpekas att den är skriven ur en synvinkel många skulle beskriva som vänster och med de historiskt protestantiska kyrkorna som utgångspunkt. Därmed tål rapporten också att kritiseras för en förenklad syn på evangelikala kristna.

När vi på Svenska missionsrådet tidigare i våras tog del av rapporten reagerade vi på att delar av innehållet var generaliserande. Beskrivningen av pentekostala och evangelikala rörelser behövde nyanseras. Vi och flera av våra medlemsorganisationer tycker att beskrivningen av dessa rörelser är för ytlig och generaliserande.

Därför tog vi hjälp av framförallt våra medlemsorganisationer EFK och Kristna fredsrörelsen för att balansera rapportförfattarens perspektiv och bjöd in några av deras kontakter till seminariet: Dr. Valdir Steuernagel, en brasiliansk-luthersk präst med kopplingar till bland annat Lausanne-rörelsen och Evangeliska Alliansen i Brasilien; samt teologen Santiago Espitia Fajardo som bland annat förestår The Mennonite Biblical Seminary of Colombia.

Seminariet kom ju att handla om mer än rapporten, varför då?

I och med breddningen av talare så aktualiserades fler frågor under seminariet och rapportens fokus på demokratins kris och hotet mot mänskliga rättigheter hamnade mer i bakgrunden. Istället kom diskussionen att handla om vilka fundamentalisterna egentligen är och hur de kan förstås i relation till de som kallas evangelikala, men även hur dessa mångfacetterade och komplexa grupper förhåller sig till den politiska makten i Latinamerika. Alla var överens om att verkligheten är mycket mer komplex än vad som framkommer i rapporten.

Men vad menas egentligen med fundamentalism i rapporten?

I rapporten definieras “fundamentalismer” i plural, inte som en ett religiöst förhållningssätt till heliga texter utan som en blandning av religion och politisk ambition: ”en världsbild eller en tolkning av verkligheten utifrån en religiös matris, kombinerad med tillhörande politiska handlingar som försvagar demokratiska processer och mänskliga rättigheter. Särskilt den utveckling som relaterar till sexuella och reproduktiva rättigheter, ursprungsbefolkning och mångfald.

Fundamentalismer är inte homogena, de är diversifierade, består av olika grupper – religiösa eller icke-religiösa. Men de har gemensamma fiender som de på olika sätt kämpar mot i det offentliga rummet. Det är därför som fundamentalismens strukturella karaktär är opposition.” (fritt översatt från engelska)

Utifrån samtal med våra medlemsorganisationer tycker vi att definitionen i rapporten är bra som ett underlag för att förstå kopplingen mellan religion och politik i Latinamerika. Men man behöver också en breddad syn på olika kristna rörelser, det vi kallar ”religiös läskunnigt”, för att undvika en förenklad eller endimensionell bild av en mycket komplex verklighet.

Hur kommer det sig att evangelikala kristna fått så stort inflytande i politiken?

Dr. Valdir Steuernagel pekade på den långa historiska kopplingen mellan kyrka och makthavare i Latinamerika, ofta med problematiska kopplingar till kolonialism, patriarkat och rasism. Han påpekade att flera av de rörelser som nu allierar sig med makten från början verkade i marginalerna för att mobilisera och ”befria” människor från fattigdom. Men med den enorma tillväxten i antal medlemmar som skett de senaste decennierna så har delar av dessa rörelser oundvikligt flyttat närmare makten.

Flera av våra medlemsorganisationer jobbar ju mot korruption och för fred och försoning i regionen.

Hur bidrar trosbaserade organisationer och kyrkor till en mer demokratisk utveckling i Latinamerika?

Den colombianska teologen Santiago Espitia Fajardo berättade om hur de inom den mennonitiska fredsorganisationen Justapaz använder kontextuella bibelstudier i lokala församlingar för att på ett effektivt sätt samtala om fundamentalism och den splittring de ser i samhället. Han menade att fred och försoning byggs nerifrån och upp. Man måste förstå behoven hos riktiga människor bland gräsrötterna och i de lokala församlingarna för att vända utvecklingen. Det höll Dr. Valdir Steuernagel med om när han sa:

– Vi får inte glömma hur kraftfullt evangeliet kan vara på gräsrotsnivå. Den typiska evangelikala latinamerikanen är fattig, ung, kvinna och del av en liten församling.

Kunde deltagarna vid seminariet se någon hoppfull väg framåt?

Santiago Espitia Fajardo menade att kyrkorna har en viktig roll som mötesplats för många olika åsikter – och för det som på spanska kallas för ”los dialogos improbable” – de osannolika samtalen.

Han sa att dialog förväxlas med debatt och att vinna ett argument. Men dialog handlar mer om att lyssna och försöka förstå den andra delen. Detta är kyrkans roll – att lyssna på olika idéer om politik, etik, Bibeln. Under det senaste valet i Colombia skapade Justapaz plats i kyrkan för att lyssna på de olika politiska kandidaterna. Den platsen var öppen för alla. Läs gärna Justapaz rapport om kyrkornas roll under den väpnade konflikten i Colombia (på spanska).

Rapportförfattaren Dr. Magali Do Nascimento Cunha menade dock att det finns gränser för vilka man kan ha dialog med och nämnde Bolsonaro som en omöjlig dialogpartner. Hon förespråkade istället samarbete med aktörer – religiösa och sekulära – av ”god vilja”. Flera deltagare i seminariet höll inte med utan påpekade att utan dialog riskerar vi ännu mer polarisering.

Vad tror du själv? Diskutera med oss i sociala medier!

Lär dig mer om religion och civilsamhället

Se inspelningen av seminariet som vi genom Kunskapsforum för religion och utveckling bjöd in till den 3 juni: The role of fundamentalism in a changing political landscape in Latin America

Rapporten Fundamentalisms, the crisis of democracy and the threat to human rights in South America är publicerad 2021 av the South American ACT Ecumenical Forum (FESUR) och har finansierats av ACT Svenska kyrkan och Christian Aid/UK.

Justapazs rapport från 2020 om kyrkornas roll under den väpnade konflikten i Colombia: Las iglesias christianas en el conflicto armado Colombiano (på spanska)

Debatt om rapporten i tidningen Dagen, juni 2021.

Vår rapport Claiming Space for Faith är en övergripande undersökning från 2020 av trosbaserade organisationers erfarenheter av inskränkningar av det demokratiska utrymmet, kränkningar av religions- och övertygelsefriheten men lista även exempel på strategier som de undersökta organisationerna använder för att hantera dessa utmaningar.