Krönika

Jag vill se mer verkstad i mötespunkten mellan klimatkris och religion

När detta skrivs är det fortfarande oklart hur vi kommer att minnas Cop26 i Glasgow. Mötet pågår för fullt när jag skriver detta. Det vi vet är att vi kommer att ha hört en massa stora ord.

Foto: Dominic Wunderlich Pixabay

När detta skrivs är det fortfarande oklart hur vi kommer att minnas Cop26 i Glasgow. Mötet pågår för fullt när jag skriver detta. Det vi vet är att vi kommer att ha hört en massa stora ord. Vi vet att somliga länder desperat kommer att försöka få fram förpliktigande löften om åtgärder. Andra förhandlare slits mellan det de vet att de borde lova, och det som de tror att deras väljare kommer att låta dem göra.

Det finns folkligt stöd

Vi vet också att vi kommer att ha sett en rörelse av engagerade människor som försökt visa att det finns ett folkligt demokratiskt stöd för modiga klimat-åtaganden. Att det finns människor som är beredda att rösta på den politiker som lovar och gör det som behövs. Och vi vet att en ganska stor del av den folkliga rörelsen har hämtat sin energi och sin uthållighet på en kanske oväntad plats; i sin tro på Gud.

Religionen har lånat ut sitt språk

Kopplingen mellan klimatengagemang och andlighet borde vara en snackis i samhället. Religionen har redan länge lånat sitt språk åt klimatsamtalet: Skuld, skam, hopp och omställning/omvändelse är ord som mest används i klimatsammanhang numera, men som har en teologisk touch. Och vi har redan många gånger konstaterat att det är en existentiell kris som kräver både tekniska, andliga och moraliska insikter.

Men jag skulle vilja propagera för lite mindre filosoferande eller teologiserande och mer verkstad, i mötespunkten mellan klimatkris och religion. Jag skulle vilja se religiösa ledare vid förhandlingsborden, inte bara som utsmyckning i talarstolarna, utan som representanter för vanliga människor.

Vi kan använda vår religiösa läskunnighet

Vi behöver bli riktigt bra på att använda vår religiösa läskunnighet när vi ska engagera människor i omställning, klimat-anpassning och påverkansarbete. Jag ser ett viktigt och spännande arbete för Svenska missionsrådet när det gäller att ta reda på och skriva om huruvida religiösa aktörer är en tillgång eller ett hinder för ett bra klimatbistånd. Klimatfrågan kommer kanske att bli den fråga där vår religiösa läskunnighet, vår särskilda kompetens på att navigera i religiösa landskap, blir en avgörande faktor för ett effektivt bistånd. Jag tror att de största hindren och de största tillgångarna för ett effektivt arbete i klimatfrågan finns hos religiösa aktörer. Det kanske inte finns någon annan fråga där det är så tydligt att det finns teologi som tjänar livet och det finns teologi som förråder livet. Vi har precis börjat undersöka dessa sammanhang och det finns mycket spännande och viktigt arbete framför oss.

Läs mer

Läs om vår satsning på miljö och klimat 2022-2026

Läs våra nya riktlinjer för miljö och klimat

 

Foto: Dominic Wunderlich från Pixabay