Krönika

Konfliktkänsligt arbetssätt inte nytt

Konfliktkänsligt arbetssätt, är det något nytt i biståndet – en ny ”pålaga”? Nja, egentligen inte.

 

MO OM är en serie där våra medlemsorganisationer delar med sig av sina erfarenheter utifrån olika teman. Tore Samuelsson, Life & Peace Institute, skriver här på temat konfliktkänslighet.

Konfliktkänsligt arbetssätt, är det något nytt i biståndet – en ny ”pålaga”? Nja, egentligen inte.

Låt mig ta det lite från början. Det här med fredsperspektiv är inget nytt påhitt och att arbeta konfliktkänsligt är inte heller en nyhet. Redan de gamla grekerna… eller om vi i fall fall börjar med missionen och biståndet förr i världen.

Man gjorde så gott man kunde för att inte åstadkomma skada, om det nu var utifrån insikt eller instinkt. Missionen hade i regel långsiktiga mål och strategier. Det handlade om att skapa förtroende och trovärdighet. Man ville vara rättvis och se en utveckling under fredliga former. Alltså ett konfliktkänsligt arbetssätt redan då.

Men, för att göra det på ett bra sätt behöver man gå vidare från instinkt till ett mer strategiskt angreppssätt. Då är det användbart att använda sig av denna definition:

conflictsensitive approach minimises the negative and maximises the positive impacts of any interventions on peace and conflict dynamics.

Detta välformulerade budskap har rötter i en global process över de senaste 15-20 åren. I slutet av 1990-talet jobbade Mary B Anderson (som många av er har läst, hört, mött) fram Do No Harm. (ni som var med på SMR:s handläggarkurs i november är nu välbekanta med stegen i Do No Harm). Sedan följde bland annat Reflecting on Peace Practices. I Sverige var UD med ambassadör Ragnar Ängeby en stark kraft för konfliktförebyggande och som EU-ordförande 2001 tog Sverige fram succén the Gothenburg Programme som fokuserade på konfliktförebyggande och som har haft stor betydelse för EU:s bistånd. Världsbanken tryckte på i sina forum. Och UD formulerade redan i Sidas regleringsbrev 2004 den här inriktningen.

2014 blir genomslaget totalt. Då säger Sida: ”Konfliktkänslighet är viktigt för de flesta av Sidas insatser, inte enbart i länder med väpnad konflikt utan i alla kontexter där Sida arbetar.”

Vi på Life & Peace Institute (LPI) har fått detta med modersmjölken. Redan från starten i mitten av 1980-talet har avsikten varit att ta fram kunskap och praxis för vägar till fred.

I och med Somalias inbördeskrig från 1991 blev LPI:s arbete mera hands-on. Vi har lärt oss och delat lärdomar när det gäller konfliktkänsligt arbetssätt. John Paul Lederach hämtade kunskap för sin conflict transformation-teori ur LPI:s Somaliaarbete. Tidigt handlade det om att övertyga krigsherrarna i Somalia om att det är viktigt att ta in kvinnor i fredssamtalen. Detta praktiserades framgångsrikt genom LPI till exempel vid ett stort möte i Addis Abeba redan 1992. I Somalia har det också varit en fråga om att se alla klaner och att i dialog med de dominanta lyfta de marginaliserade.

Läs gärna mer om LPI:s nuvarande arbete i Somalia på Sida:s hemsida.

Artikeln ingår i serien MO OM där våra medlemsorganisationer berättar om sina erfarenheter utifrån olika temat. Det här är den första artikeln på temat konfliktkänslighet.

Krönikör: Tore Samuelsson, Life and Peace Institute