Krönika

Mänskliga rättigheter – en fråga för religiösa aktörer

Vad har religion och religiösa aktörer att göra med de mänskliga rättigheternas framtid? Den frågan har vi på Svenska missionsrådet vridit och vänt på i vår medverkan på Mänskliga Rättighetsdagarna…

… eller kort och gott MR-dagarna, som gick av stapeln förra veckan. Vi rätade faktiskt ut några frågetecken till utropstecken!

På torsdagens seminarium Nya Glasögon i en religiös och komplex värld frågade vi oss vilka ”glasögon” som UD, Sida och vi på Svenska missionsrådet använder för att förstå vår omvärld. Frågan är extra het i ett läge där det demokratiska handlingsutrymmet för civilsamhället gått kraftigt tillbaka och där 84 % av världens befolkning identifierar sig som religiös på något sätt.

Vår generalsekreterare Anders Malmstigen framhöll vikten av grundliga kontextanalyser som också tydligt behandlar religion, i utvecklingssamarbetet. Birgitta Weibahr, Sidas policyspecialist inom MR, framhöll att Sida kan bli bättre på detta. Religiös läskunnighet, alltså kunskap om religion, är centralt för att kunna agera i situationer där religiösa aktörer motverkar mänskliga rättigheter, och för att kunna ta hjälp av religiösa aktörer för att främja mänskliga rättigheter. Ett positivt exempel på detta är det arbete som UD stöttat på Cypern, med kristna och muslimska ledare för religionsdialog, fred och jämställdhet.

Religions- och övertygelsefrihet har i regeringens skrivelse för mänskliga rättigheter, demokrati och folkrättens principer fått en större roll än tidigare. En positiv konsekvens av detta är att religions- och övertygelsefrihet tydligt lyfts i de 135 landrapporter om mänskliga rättigheter som UD presenterade i våras.

På fredagen arrangerade vi tillsammans med Diakonia och Kunskapsforum för Religion och utveckling seminariet Religious actors – trouble makers or champions of human rights? Det minskade demokratiska utrymmet för civilsamhället, särskilt i länder med repressiva regimer, formar de religiösa aktörernas roll, på gott och ont. Kunskapsforum för Religion och utveckling identifierar tre olika typer av roller som religiösa aktörer ofta tar när det demokratiska utrymmet för civilsamhället minskar:

Niklas Eklöv modererar seminarium på MR-dagarna 2017.
  • Tydliga aktörer för demokrati och MR, ofta i opposition till makthavare. De är mer eller lika drabbade som andra civilsamhällesorganisationer av hur det demokratiska utrymmet minskar genom förändringar i lagstiftning, regler och kontroller.
  • Representanter för majoritetsbefolkningen, ofta nära allierade med makten. Denna slags roll blir en konserverande kraft som deltar i förtryck av minoriteter och bidrar till brott mot mänskliga rättigheter.
  • Aktörer som i kraft av sin religiösa identitet kan agera ”under radarn” trots förtryckande regimer. I denna roll finns möjligheten att skapa en frizon för MR-aktivister.

Erfarenheter från Tanzania är att en och samma religiösa aktör kan ta flera av dessa roller. Men att finansieras av staten har ett pris. Risken för aktörer som binder alltför nära band till staten (till exempel genom så kallade Private Public Partnership), kan innebära att de tystnar i sin kritik mot människorättsövergrepp. Det finns också öppningar där religiösa aktörer som står i relation till staten, på olika sätt får möjlighet att skapa civilt utrymme för MR-arbete. Ett exempel på detta är den positiva roll som Tanzanias kristna råd spelade vid valet 2015. De arbetade delvis under radarn och använde sin legitimitet och plattform för att värna mänskliga rättigheter och demokrati.

Vi fick också höra om hur kyrkoledarna i Sydsudan spelade en positiv roll för mänskliga rättigheter inför självständigheten 2011.  Genom så kallade kontextualiserade Bibelstudier var de delaktiga i att ta fram dokumentet ”Let my people choose”. Efter självständigheten finns dock exempel på kyrkoledare som valt att alliera sig med regimen som på många sätt motverkar mänskliga rättigheter.

Vi lämnar årets MR-dagar med en stärkt insikt om att vi som trosbaserade utvecklingsorganisationer i vårt samarbete med religiösa aktörer och institutioner i syd både måste stötta och utmana. Ibland behövs moraliskt stöd eller praktiskt skydd för MR-försvarare, men vi måste också utmana varandra att komma ut ur vår bekvämlighetszon och bli en röst för mänskliga rättigheter för alla.