Krönika

Mänskliga rättigheter – utmaningar och kreativitet

Att arbeta med att stärka människors rättigheter kräver långsiktighet och mycket tålamod för att se ett resultat.

 

MO OM är en serie där våra medlemsorganisationer delar med sig av sina erfarenheter utifrån olika teman. Mikael Jägerskog, PMU, skriver här på temat rättighetsbaserat arbete.

Projektledaren i Västafrika var frustrerad när hon påpekade utmaningen med att å ena sidan göra människor medvetna om sina rättigheter men att å andra sidan sedan ha begränsade möjligheter att kunna tillgodose dessa, i tillräcklig omfattning och i tillräckligt snabb takt. Hon menade att det inte räcker med att påverka staten så att den förstärker sjukvården – kyrkan måste agera själv och öppna fler sjukvårdskliniker.

Mänskliga rättigheter är ett fantastiskt ramverk för interaktionen i samhället, men dessvärre upplever många att teorin sällan går ihop med praktiken. Det är svårt att överbrygga gapet mellan folket och statsmakten vilket gör det mycket komplicerat och ibland omöjligt att utkräva rättigheter. Rättigheter har i flera länder också blivit förknippat med politiska agendor och PMU:s lokala partner har därför ibland tvingats att använda sig av andra begrepp för att komma bortom den politiska agendan. En lokal partner använder till exempel begreppet ”life in abundance for all” när man utbildar om jämställdhet och demokrati. Med kreativitet kan man arbeta med rättigheter även i väldigt svåra miljöer.

PMU:s strategi för 2016-2020 fokuserar på jämställdhet (SDG 5) och att bygga fredliga inkluderande demokratiska samhällen (SDG 16). Lokala partner är väldigt positiva till inriktningen men konstaterar samtidigt att PMU valt känsliga teman eftersom det rör vid maktstrukturer i samhällen, något som gör arbetet farligare. Svenska aktörer måste alltså fundera över vilket ansvar man har i att ge rättighetskämpar ett ökat stöd när farliga situationer uppstår och individer utsätts för hot.

Att arbeta med att stärka människors rättigheter kräver långsiktighet och mycket tålamod för att se ett resultat. Det kräver att man sitter ner och lyssnar på människors berättelser, att man försöker att förstå och adressera maktstrukturer som håller kvar individer i fattigdom och orättvisor. Som givare behöver man därför undvika att dras med av samtidens resultatfixering och istället stå fast över tid med dem som arbetar för att få till strukturella förändringar.

Den västafrikanska projektledaren har helt rätt i att man som kyrklig aktör inte kan låta bli att möta behov som finns här och nu. Hennes passion och engagemang för att få till snabba förändringar blir en uppmaning till oss att orka med att ha ett både kortsiktigt och långsiktigt perspektiv i arbetet med mänskliga rättigheter.

Krönikör: Mikael Jägerskog, PMU