PMU:s journalistresa till massajer i Kenya

”För mig var det väldigt värdefullt att få en djupare insikt i bakgrunden till könsstympning”. Det skriver en av deltagarna i PMU:s resa för journalister till ett SMR-stött projekt mot könsstympning i massajland i Kenya.

Resan var en del av PMU:s kommunikationsinsats som de driver med stöd från SMR. Vi ställde några frågor om resan till Matilda Nyamai, pressansvarig på PMU och reseledare.

Journalistresan gick till ett Sida-stött anti-könsstympningsprojekt i massajland i Kenya som PMU:s samarbetspartner FPFK driver.

Varför arrangerade ni resan?

”För det första ville vi ge större förståelse och kunskap om bistånd och utvecklingsfrågor”, svarar Matilda Nyamai.

”Vi ville ta journalisterna närmare verkligheten, låta dem möta människor på gräsrotsnivå, låta dem ge sin syn och få berätta sina berättelser”.
Att problemet med könsstympning även finns i Sverige var också ett skäl att ge möjlighet för journalister att få förståelse för varför traditionen fortgår och vad som krävs för att få stopp på den.

”Att få möta människorna bakom könsstympningen och de som går emot sin egen kultur för att få ett slut på sedvänjan”.

Vi har berättelserna

I somras pratade Matilda Nyamai med en Afrikakorrespondent om sa att det svåraste för journalister är att nå människorna på gräsrotsnivå, att få höra deras berättelser.

”Som biståndsorganisation har vi berättelserna, vi har jobbat länge i områden och har skapat goda relationer, vi kan sammanhangen. Vi har samarbetspartner som kan kulturen och kontexten. Detta ska vi vara generösa med”.

Med på resan åkte en frilansfotograf som bland annat arbetar för nyhetsbyrån AFP och fyra journalister, från Sveriges Radio, Omni och en som är frilansare.

”Det var bara två av deltagarna som rest i biståndsprojekt tidigare”, berättar Matilda Nyamai. ”Men resan har format kontakter och relationer för lång tid framöver och några har börjat samarbeta och göra egna resor tillsammans, vilket är roligt!”

Resan pågick i nio dagar och började i Nairobi med möten med FN-organet UNFPA, svenska ambassadören och den kenyanska myndigheten som jobbar mot könsstympning, Anti-FGM board. Gruppen träffade också PMU:s partner FPFK som driver anti-könsstympningsprojektet ute på landsbygden. Därefter åkte gruppen ut ”i fält”, där projektet genomförs. De fick träffa människor från olika byar, lära sig om massajtraditioner och fick en illustration av hur en könsstympningsritual går till.

”Vi fick också lyssna till berättelser från både kvinnor och män som nu ändrat sitt sätt att se på könsstympning. Alla kvinnorna hade själva blivit könsstympade”, berättar Matilda Nyamai. Ett möte som berörde flera av deltagarna var med en familj där den unga fyrabarnspappan vägrat låta sina flickor könsstympas. Hans mamma hade som traditionell barnmorska utfört mer än tusen könsstympningar, men i dag helt slutat efter påverkan från projektet.

Komplex fråga

Utvärderingen visade att deltagarna lärde sig att könsstympning är en komplex fråga, som kräver olika typer av insatser. En journalist skriver att hen förut trott att könsstympning alltid handlade om religion och att det var männen som krävde det. ”Nu vet jag att det snarare kan handla om kultur och att kvinnorna ofta är de som vill att sedvänjan ska fortsätta”. En annan skriver om insikten om att det är komplicerat när en del lämnar traditionen, både för de kvinnor som är könsstympade och de som inte är det.

Syftet med resan var inte att deltagarna skulle publicera artiklar, men de gavs hela tiden chansen att intervjua och fotografera.

”Utifrån resan publiceras fortfarande artiklar. Artiklar har publicerats i bland annat i Aftonbladet, ETC, Al Jazeera (på gång), P4 Extra, Studio Ett (inte sänts än) och Allers”, avslutar Matilda Nymai.

 

Bildtext: Vid ett besök i anti-könsstympningsprojektet. Från vänster Abigael Naishorua Letuati, projektledare, Mary Sindiyio, tidigare traditionell barnmorska, och Carina Holmberg, journalist.