Nyhet

Vad är bistånd?

Frågan känns kanske konstig och felställd. De flesta tycker nog att man vet vad bistånd är.

Blogg bistånd_webb

Att det handlar om ”att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck” (som regeringen formulerat det i sitt nya policyramverk). Andra, däribland jag själv, vill hellre prata om utvecklingssamarbete än bistånd för att betona att utveckling sker med lokalt ägarskap och i partnerskap för att skapa dessa förutsättningar för bättre levnadsvillkor.

Men begreppet bistånd är något vi måste leva med, och frågan är relevant. Biståndet står inför utmaningar både i Sverige och internationellt. Låt mig lyfta tre aktuella exempel:

  • Sverige är världsledande på avräkningar. Trots att Sverige ligger i topp när det gäller att avdela resurser för bistånd – vi ska verkligen vara stolta över 1 % -målet och att Sverige är en viktig röst för ett generöst och effektivt bistånd – så är Sverige bland de länder som drar av mest från biståndet för att bekosta verksamhet på hemmaplan. CONCORD Sverige, där Svenska missionsrådet är en aktiv medlem, har nyss granskat avräkningarna från biståndet.Rapporten Är det bistånd?Rapporten visar att Sverige är det land som de senaste fem åren gjort störst avräkningar från biståndet för inhemskt flyktingmottagande. 2015 togs 22 % (totalt 8,9 miljarder kronor) inom utgiftsområdet ”Internationellt bistånd” till flyktingkostnader i Sverige. För 2017 var prognosen 18 % (totalt 8,1 miljarder kronor) men alldeles nyss räknades denna prognos ner och 1,3 miljarder återfördes till biståndet. Ett problem är att det saknas insyn i hur avräkningarna beräknas och mot vilka mål detta ”bistånd” ska följas upp. Enligt den beräkningsgrund som Migrationsverket har för asylmottagningen borde egentligen ytterligare 3,4 miljarder återföras till biståndet eftersom färre flyktingar väntas komma till Sverige i år. Dessa omsvängningar i avräkningarna skapar osäkerhet och gör ramarna för biståndet oförutsägbart, vilket Riksrevisionen skarpt kritiserat. Från Svenska missionsrådets sida vill vi att regeringen presenterar ett nytt system för hur det viktiga flyktingmottagandet ska finansieras utan att Sverige urholkar biståndet.
  • Många länder vill bredda definitionen. Det är inte bara i Sverige som frågan om vad som är bistånd diskuteras. Industriländernas sammanslutning OECD håller på att se över vad som kan klassificeras som bistånd och beslut om ny biståndsdefinition ska tas i höst. Inom EU, som är tongivande inom OECD, är det flera länder som vill kunna inkludera kostnader för till exempel migrationspolitiska överenskommelser med tredje-land och militärinsatser med humanitärt syfte i biståndet. Detta är något som bevakas och kritiseras av CONCORD. Hittills har Sverige varit en stark röst inom EU och OECD för att betona att bistånd måste handla om hållbar utveckling och mänskliga rättigheter för människor i syd, men genom Sveriges egna avräkningar riskeras trovärdigheten i detta ställningstagande.
  • De fattigaste länderna får mindre. För närvarande ser vi en global trend med ökat antal konflikter och rekordmånga människor på flykt. Därför är det positivt att EU:s samlade bistånd ökat från 73 miljarder dollar till 81 miljarder dollar under 2016 enligt OECD:s statistik. Men det är tyvärr inte insatser till de mest fattiga länderna som ökar, utan återigen, är det kostnaderna för flyktingmottagande inom EU som står för en stor del av ökningen. Den andra delen av ökningen består av att mer resurser ges till akuta humanitära kriser, vilket förstås är bra. För att möta de stora humanitära behov som världen står inför behövs mer resurser till humanitära insatser. Men för att förebygga kriser, stärka mänskliga rättigheter och minska fattigdomen behöver vi tillföra ökade resurser till långsiktiga utvecklingsinsatser.

Som Svenska missionsrådet är vi glada att vi genom CONCORD har bidragit till en viktig debatt om vad som är bistånd och vad som får kallas bistånd. Regeringen har nu lovat att se över modellen för avräkningar och imorgon (3 maj 2017) inbjuder Socialdemokraterna och Moderaterna, de två partier som är mest positiva till att behålla det nuvarande systemet, till seminarium i Riksdagen med representanter från CONCORD:s medlemsorganisationer för att diskutera frågan. Jag kommer att vara där och återrapporterar gärna senare.

I en tid när biståndet står inför utmaningar är jag stolt över att veta att de insatser som SMR:s medlemsorganisationer genomför på olika platser i världen verkligen ger resultat och bidrar till ”att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”. Vi ser att vi genom vårt breda nätverk av kyrkor och utvecklingsorganisationer kan bidra till en hållbar samhällsutveckling och ett ökat demokratiskt utrymme och mångfald i de länder där våra medlemsorganisationer arbetar. Vi ser också att vi i detta arbete har en särskild roll att sprida kunskap om hur religion och trosbaserade aktörer påverkar samhällsutvecklingen och kan bidra till ett effektivt utvecklingssamarbete och till att uppfylla de Globala målen i Agenda 2030.