Lärcenter

Resiliens och katastrofriskreducering

Resiliens är kapaciteten hos en individ, ett samhälle eller ett land att med motståndskraft och anpassningsförmåga hantera negativa förändringar, chocker och osäkerhet och samtidigt fortsätta att utvecklas. Arbetet för ökad resiliens blir allt viktigare för att uppnå en hållbar utveckling.

Resiliens är relevant för många av de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030, för klimat och miljö såväl som för jämställdhet och hälsa. Svenska missionsrådets breda nätverk har en viktig roll i att hitta och stödja lokalt förankrade lösningar för att människor i särskilt utsatta områden ska kunna förbereda sig för, anpassa sig till och återhämta sig från olika former av förändringar och chocker. Negativa förändringar handlar i stor utsträckning om klimatförändringar, men även markförstöring och kronisk undernäring samt till exempel ökad spridning av Hiv/Aids. Chocker kan gälla naturkatastrofer, uppblossade väpnade konflikter och epidemier. Osäkerhet kan handla om oförutsedda förändringar eller oväntade konsekvenser av klimatförändringar och miljökatastrofer. Fördjupade riskanalyser samt insatser för minskad sårbarhet och stärkt kapacitet i lokalsamhället är grundläggande delar för att uppnå ökad resiliens. Vi anser att resiliens är ett övergripande förhållningssätt som utmanar och förbättrar arbetssätten inom såväl utvecklingssamarbetet som det humanitära arbetet. Det kan också ge en helhetssyn på olika biståndsformer som annars inte kopplas samman.
Policy och riktlinjer
Vår särskilda satsning på resiliens

Vårt arbete kring resiliens och katastrofriskreducering utgår från vår klimat- och miljöpolicy.

Vårt arbete med resiliens görs inom ramen för en satsning där vi särskilt uppmuntrar våra medlemmar att tillsammans med sina partner arbeta för ökad resiliens och katastrofriskreducering runt om i världen, se Riktlinjer för särskild resiliens-satsning 2017-2021. I samband med att Sida godkände SMR:s ramansökan för utvecklingssamarbete för 2017-2021, beviljade Sida 5 milj SEK per år för denna särskilda resiliens-satsning inom CSO-sanslaget (stöd genom svenska organisationer i det civila samhället).

Resiliens
Handböcker och rapport

Vi ser resiliens som ett övergripande förhållningssätt som syftar till att förstå och beskriva individers, gruppers, organisationers, samhällens eller staters förmåga att hantera de förändringar som sker genom pågående händelser av stress, chock eller osäkerhet.

Just nu är vi och våra medlemsorganisationer inne i en lärprocess om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med ämnet. Ett exempel på den typ av lärande vi gör finns i rapporten nedan om hur Frälsningsarmén i Sverige och deras partners i Kenya och Malawi tittar särskilt på begreppet och vilka konsekvenser det får i deras arbete. Vi vill också tipsa om de handböcker som organisationerna Action Aid och Oxfam tagit fram om resiliens.

Katastrofriskreducering
Att förebygga katastrof och minska sårbarhet

I många områden riskerar en stor del av utvecklingsarbetet gå till spillo på grund av återkommande naturkatastrofer som kan vara orsakade av eller förvärras på grund av klimatförändringarna och andra mänskliga aktiviteter. Det är därför mycket viktigt att arbeta med förebyggande insatser för katastrofriskreducering.

En katastrof beskrivs oftast som ett resultat av en kombination av hög exponering för en fara, hög sårbarhet och otillräcklig kapacitet eller otillräckliga åtgärder för att minska eller hantera de potentiella negativa konsekvenserna.

Katastrofriskreducering handlar därför om att minska riskerna för kriser, minska sårbarheten samt stärka kapaciteten i såväl det lokala samhället som på högre nivåer. Därför är det viktigt att vid planering av såväl utvecklingsinsatser som humanitära insatser analysera behov och möjligheter när det gäller att minska sårbarhet och stärka kapaciteten att hantera kriser och katastrofer.

I områden som är särskilt sårbara för återkommande naturkatastrofer, eller i kontexter som tydligt påverkas av klimatförändringar och risk för framtida katastrofer, är det relevant att arbeta med renodlade insatser för katastrofriskreducering. I vissa fall kan vi tillåta större materiella satsningar och kapitalvaror för katastrofriskreducering. I varje situation bör en bedömning om relevans göras, som motiverar hur stöd kan sammanlänkas med existerande mål för anslaget för stöd till civilsamhället, respektive anslaget för stöd till humanitära insatser.

Enligt den globala överenskommelsen gällande katastrofriskreducering, Sendai-ramverket, ska varje land forma institutioner och nationella plattformar för katastrofriskreducering och utarbeta strategier för arbetet. I länder med höga katastrofrisker ska våra medlemmar och deras samarbetsorganisationer relatera till dessa organ för att tillsammans verka för katastrofriskreducering och en hållbar utveckling.

”The Global Network of Civil Society Organisations for Disaster Reduction (GNDR), har medlemmar i 137 länder och arbetar aktivt med framför allt påverkansarbete gällande katastrofriskreducering och resiliens. SMR uppmuntrar till medlemskap i GNDR (ingen kostnad), för att vi tror att nätverkande stärker civilsamhällen. GNDR utgår från London och flera andra regionala platser, vilket möjliggör bättre samordning inom olika regioner. ”

 

Vi tipsar om

Minimum standards for climate-smart disaster risk reduction - Materialet har utarbetats av Red Cross Climate Centre och fungerar som en viktig bro mellan nationell klimatpolitik och lokal kapacitet för katastrofförebyggande arbete.
Index for Risk Management - Användbar för att identifiera risker, sårbarhet och kapacitet i olika länder. Flera multilaterala och internationella institutioner står bakom denna informationsbas.

Sendai-ramverket är en global överenskommelse om katastrofriskreducering. Du hittar mer information om ramverket och själva dokumentet översatt till flera olika språk på FN:s …

Ämnesansvarig:
Handläggare
Fler ämnen