En driven byråkrat som älskar Notting Hill

Hej Charlotta! Hur känner du inför att börja på Svenska missionsrådet i höst?

– Jag är så glad och tacksam att ha fått förtroendet att bli ny generalsekreterare för Svenska missionsrådet. Det är ett stort steg att  lämna Sida efter 26 år, men jag tror att Gud har lett mig precis hit, och känner mig trygg och förväntansfull inför mitt nya uppdrag.

Berätta lite om dig själv?

– Jag bor normalt i Lagga, en liten by sydöst om Uppsala, men arbetar sedan drygt ett år som sekonderad nationell expert på EU:s biståndsdirektorat i Bryssel. Jag har en fjortonårig dotter med mig här nere, medan min man (som också jobbar på Sida) är kvar i Lagga med våra två vuxna döttrar.

Vad har du för personlig relation till tro?

– Jag är uppvuxen i Svenska Kyrkan, med idel präster i generationer bakåt både på min fars och min mors sida. Själv har jag varit aktiv i Svenska Kyrkan i olika perioder i livet, och när jag har bott utomlands i olika evangeliska frikyrkor. För åtta år sedan inträffade en vändpunkt i mitt kristna liv. Jag var svårt sjuk i spridd cancer och upplevde att Gud grep in på ett väldigt konkret sätt. Jag blev botad mot alla odds.

– Under behandlingsperioden fick jag ett stort stöd från vänner i Livets Ord där jag blev aktiv och fortfarande är med i en hemgrupp. Under senare år har jag känt att jag snarare behövdes hemma i Lagga församling. Dit kommer det max 15 besökare en vanlig söndag och medelåldern ligger över 70. Sedan flera år är jag kyrkvärd och med i församlingsrådet. Här i Bryssel är jag också kyrkvärd i svenska församlingen. Så jag känner att jag har en stor spännvidd i mitt engagemang.

Just nu är du utlånad till DEVCO, EU-kommissionens utvecklingsmyndighet. Vad är din analys av läget i vår omvärld?

– Det går förstås inte att spana på omvärlden just nu utan att fokusera på covid-19. Det är en global kris som tydligt visar hur beroende vi alla är av varandra. Responsen på krisen måste ske på både lokal och global nivå, och då samordnas av organ som FN och EU.

– I exempelvis Afrika är det än så länge de ekonomiska effekterna som är det största hotet mot människors liv – bristen på kapital och minskad riskvillighet torkar ut ekonomierna. Folk riskerar snarare att dö av hunger än covid-19. Det är viktigt att inte bara se kortsiktigt och tänka att vi ska ställa om till humanitärt bistånd och rädda liv just nu, utan vi måste även se det här på längre sikt. Jag skulle säga att länken mellan humanitärt och långsiktigt bistånd är viktigare än någonsin.

Du har ju jobbat på Sida under många år och följt Svenska missionsrådet från myndighetssidan. Ger det några fördelar?

– En fördel med att jag har min bakgrund på ”den andra sidan”, är ju att jag tar med mig en djup förståelse för hur man tänker och vilka ingångar vi kan tänkas ha i olika processer. Mitt år här på EU har tillfört ytterligare en dimension till hur jag tänker kring möjligheter. Sedan kommer jag till Svenska missionsrådet med ett delvis nytt nätverk där jag känner i stort sett alla Sidas chefer i Stockholm och på ambassader och en stor del av Sidas personal.

– Allra mest känner jag att vi har ett ömsesidigt uppdrag att verka för en global hållbar utveckling. Vårt gemensamma ramverk är Agenda 2030. Som kristen aktör får vi inspiration och vägledning av att den heliga Ande omger oss i vårt missionsuppdrag, men i samverkan med omvärlden behöver vi hitta ett gemensamt språk och Agenda 2030 är den struktur, det språk, vi måste använda som utgångspunkt för vårt arbete.

Du har inte börjat än och känner inte organisationen inifrån och ut. Men vad tror du kan vara Svenska missionsrådets roll och mervärde framöver?

– Svenska missionsrådet har redan en utmärkt och väldigt tydlig vision för sitt arbete, men om jag ska ha en personlig vision för själva organisationen så skulle jag säga att SMR ska vara en ledande ekumenisk aktör som med professionalitet, glädje och nyfikenhet gifter ihop Agenda 2030 med ett trosbaserat förhållningssätt till utveckling.

Hur kan Svenska missionsrådets arbete utvecklas ännu mer gentemot medlemsorganisationer och andra vi vill nå?

– Först och främst är det grundläggande att SMR fortsätter att vara en mötesplats för alla medlemmar, oavsett om man får Sidastöd eller inte. En mötesplats där vi utvecklar det teologiska tänkandet kring missionens olika delar, kring religions- och övertygelsefrihet och religion och utveckling.

– Blickar vi utåt i Sverige, så har vi en mycket viktig uppgift att arbeta för en ökad förståelse för religionens positiva drivkraft inom utvecklingen. Och att visa upp potentialen i att samarbeta med religiösa aktörer för att genomföra Agenda 2030 och driva ett rättighetsbaserat arbete. Något som har slagit mig under åren är att det inte känns som att Sida till fullo inser vilken kraft trosbaserade aktörer har att nå ut brett med utvecklingsinsatser och rättighetsfrågor.

Något mer?

– Jag har både från rapporter och med egna ögon sett vilket fantastiskt arbete SMR:s medlemsorganisationer och deras partners gör i våra samarbetsländer. Till exempel har jag under många år haft möjlighet att nära följa PMU:s arbete, och har sett vilka resultat de bidrar till hos målgruppen och även deras arbete här i Sverige med att utveckla policyer och metoder.

– En fråga som jag vill se närmare på generellt är hur Svenska missionsrådet, våra medlemmar och partners kan påverka på ett bredare plan i samarbetsländerna, och kanske även på global nivå. Svenska missionsrådet har precis kommit med en intressant lärstudie om just den frågan. Jag håller helt med om slutsatserna i studien men vill också utmana oss att  fundera mer på hur vi skulle kunna öka effekterna av påverkansarbetet på nya sätt och i samarbete med aktörer som vi kanske inte tänker på i första hand, t ex privata sektorn och filantroper.

– De här tankarna och mycket annat ser jag förstås fram emot att bolla med kansli och medlemsorganisationer framöver när vi tar fram den nya strategiska planen under det kommande året!

Om Charlotta Norrby

Yrkesmässig bakgrund: Under sina 26 år på Sida har Charlotta Norrby framför allt jobbat i och med Afrika. Hon har bott i Tanzania och Zambia i åtta år. De senaste 15 åren har Charlotta haft olika chefspositioner, både i Stockholm och på ambassad, senast åtta år för CIVSAM, enheten för civila samhället.

Styrkor som chef: Erfarenhet, engagemang och empati är ord som jag tror och hoppas att jag förknippas med. Sedan får jag ofta höra att jag är strategisk, analytisk och drivande samtidigt som jag har en mjuk och inlyssnande ledarstil. Som god byråkrat har jag lärt mig vikten av att följa lagar och regler, men också att tänja på dem när det är lämpligt, och att säga ifrån om något verkar snett.

Gör på fritiden: Hem och familj tar upp det mesta av min tid, med man och tre döttrar, en stor tomt på landet och mer än 60 höns. Vi älskar att spela brädspel, just nu är det Ticket to Ride som gäller. Baka och laga mat står också högt på agendan i vår familj som består av flera veganer, även om just jag är köttätare. Jag tycker om att jogga, och försöker springa något lopp varje år. Snabbt går det inte, men det ger en känsla av frihet.

Läser: Det första jag läser när jag vaknar på morgonen är Dagliga Andakter (Leadership promises for every day) av John Maxwell. Jag försöker ibland byta, men det är den andaktsbok som inspirerar mest i mitt personliga ledarskap, år efter år, i all sin enkelhet. Annars kan det, förutom jobbpapper, bli en deckare eller någon personlig skildring av ett livsöde.

Tittar på: Romantiska komedier är ett bra sätt att slappna av. Favoriten är Notting Hill. Döttrarna hoppade av efter sjunde gången, så nu får jag titta själv på den.

Bilden är tagen 2015 vid FN-skrapan i New York, i samband med antagandet av Agenda 2030 och de strategiska utvecklingsmålen. Charlotta Norrby var på väg in till en svensk mottagning på FN där drottning Silvia var hedersgäst.