Organisering motar det moderna slaveriet
Arbetskraftmigrationen från länder i Sydasien till främst Mellanöstern är omfattande. Med fotbolls-VM i Qatar 2024 fick de usla villkoren global uppmärksamhet. SMR:s nya samarbetsorganisation OKUP, partner till Caritas Sverige, jobbar med mänskliga rättigheter kopplat till migration, med medvetandegörande och stöd till återvändare och de som utsatts för övergrepp.
Arbetskraftexport är viktigt för Bangladesh. Enligt uppskattningar från FN och IOM från 2024, lever och arbetar omkring 8,7 miljoner bangladeshiska medborgare utomlands, vilket placerar Bangladesh bland de tio största avsändarländerna för migrantarbetare i världen. De flesta från Bangladesh är sysselsatta i Gulfstaterna (särskilt Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Oman och Kuwait) samt i Malaysia, främst inom byggsektorn, tillverkningsindustrin, hushållsarbete och tjänstesektorn. Det ger inkomster för individer och för landet. Men det finns en omfattande och mörk baksida. Många migranter hoppas på en bättre framtid för sig och sin familj och tar stora lån på upp till 50 000 kr för att få ett arbete, visum och för att köpa flygbiljett. Dödstalen bland migrantarbetare är höga. Skrupelfria rekryteringsfirmor i hemlandet följer inte de lagar och regler som trots allt finns. Ofta fråntas migrantarbetarna sina pass och blir helt i händerna på arbetsgivare som många gånger bedrar dem och betalar inte ut överenskomna löner. Hushållsarbete sker helt på beställarnas villkor, många gånger under slavliknande förhållanden med återkommande övergrepp.
Två röster från Saudiarabien
”Jag reste till Saudiarabien där jag fått arbete hos en saudisk familj. När jag kom blev jag inlåst i en del av huset och fick endast en brödbit om dagen att leva på. Jag fick min första månadslön, men sedan jobbade jag tre månader utan lön. Jag kände mig helt lurad och lyckades ta mig ur situationen och resa hem. Nu får jag stöd från OKUP för att bearbeta mina erfarenheter och skaffa mig en utbildning så att jag kan få arbeta här i mitt hemland”, berättar Shilpi, 40 år, när Lennart Nolvall, programansvarig på SMR, besöker OKUP:s mottagningscenter i södra Dhaka. Nurnahar, 30, har också mycket negativa erfarenheter från arbete i Saudiarabien.
”Enligt mitt kontrakt skulle jag ta hand om en av familjens funktionshindrade barn. Men när jag kom till familjen fick jag ta hand om fler barn och hela hushållsarbetet. Jag blev tvingad att arbeta till sent på kvällen och övervakades ständigt av en kamera. Familjen gav mig lägre lön än överenskommet. Efter två år orkade jag inte längre, men lyckades ändå få ut den lön som de undanhållit och kunde återvända hem”.
Utbildning ger nya möjligheter
Rekha Rani Roy som arbetar som psykosocial rådgivare på OKUP tolkar samtalet med kvinnorna. Nurhahar, som kom tillbaka till Bangladesh för ett par år sedan kan nu försörja familjen genom djurhållning och skrädderi, tack vare utbildning och stöd för självförsörjning. Hon är tillfälligt tillbaka för ett vårdärende hos OKUP som även jobbar med traumabearbetning och hälsovård.
OKUP arbetar holistiskt, med alla delar av systemet. På flygplatsen har de en reception som tar emot återvändande migranter vilka ofta är i ett svårt tillstånd med trauman och hälsoproblem och ingen familjemedlem som möter dem. Det finns ett genomgångshem där återvändarna kan bo några nätter och få socialt stöd, traumabearbetning och vård. Många kommer hem med skulder snarare än intjänade pengar från utlandsarbetet. OKUP erbjuder utbildning och annat stöd för att bli självförsörjande. OKUP mobiliserar även de återvändande migranterna i de olika distrikt därifrån de kommer, vilket resulterat i att det under de senaste tio åren vuxit fram 100 migrantforum, föreningar där medlemmarna stöttar varandra och i sina egna byar och städer sprider kunskap om regler och förutsättningar för migration.
Rättighetsbaserad förändringsprocess
OKUP arbetar systematisk med att dokumentera övergrepp på migranternas mänskliga rättigheter både före avresan, i mottagarlandet och när migranterna återvänder. Utifrån det arbetar organisationen mycket aktivt med påverkansarbete i såväl Bangladesh på olika nivåer, som inom internationella forum. Akter Hossain, 46, är kassör i det lokala migrantforumet i en by i Narsingdi-distriktet några mil nordost om Dhaka. Han delar sin berättelse:
”För några år sedan fick jag arbete i Malaysia men arbetsgivaren höll inte avtalet och jag blev lurad. Mitt mål att tjäna pengar till familjen grusades helt och jag blev mycket besviken. Jag kände mig ensam i min svåra upplevelse men fick redan på att det fanns en förening för återvändande migranter. Där kunde jag dela mina erfarenheter.”
Från att ha känt sig ensam och lurad blev Akter istället motiverad att informera och varna andra i området.
”Genom Migrantforumet har jag nu varit med om att nå 35 000 människor med information om vilka lagar och regler som egentligen gäller för migranter, samt vilka risker det finns. Därigenom har de som inte har någon annat val än att migrera för att få arbete och inkomst, bättre förutsättningar att hantera de problem och svårigheter som uppkommer för migrantarbetare”, säger Akter.
Organisiering en kraft att räkna med
Ett 40-tal representanter från tre migrantforum har samlats vid mötet för att dela sina erfarenheter med oss och det är uppenbart att OKUP:s arbetssätt är effektivt. Ett genomgående rättighetsbaserat arbetssätt som adresserar fattigdomens många dimensioner och stärker civilsamhället. Det är ett långsiktigt arbete berättar Shakirul Islam, ordförande för OKUP.
”Vi behöver mobilisera alla de män och kvinnor som blivit utsatta av såväl korrupta rekryteringsfirmor i Bangladesh som skrupellösa arbetsgivare i Mellanöstern och Sydostasien. Målet är att stärka strukturen av migrantforum på olika nivåer för att de skall kunna bli en politisk kraft att räkna med, för förändrade villkor och respekt för mänskliga rättigheter inom arbetskraftmigrationen”, säger han.
