Vad är en katastrof?

Hur medvetandegör vi behovet av religiösa aktörer vid kriser och katastrofer? Petter Jakobsson, rådgivare på Svenska missionsrådet (SMR), deltog i UNDRR Global Platform i Geneve och delar med sig av vad som sades på konferensen och vilka buzzwords som cirkulerar i sammanhanget.

Det som blir ett irritationsmoment i ett väl förberett samhälle leder till död för många i ett samhälle som inte kunnat förbereda sig. Jag tänker på de torra somrar vi haft i min del av Sverige under senare i år. För oss blev det bruna gräsmattor, eldningsförbud och granbarkborrar i skogen. För ett annat samhälle hade det blivit missväxt och svält. Om en händelse blir en katastrof beror alltså på saker människor kan påverka. 

Svenska missionsrådet, tillsammans med LM-International har just haft en delegation på UNDRR Global Platform i Geneve. UNDRR är FN:s organ för katastrofförebyggande åtgärder. Vi har deltagit tillsammans med kollegor från Kenya, Uganda, Burkina Faso och Nepal. 

Några buzzwords har förstärkt sin position i mitt medvetande denna vecka. ”Early warning systems” har varit ett frekvent ord. Alltså detta att ha system som kan varna människor i tid inför en storm, ett vulkanutbrott eller något annat hot. Det är uppenbart att tillgång till kommunikationsvägar, teknik och myndigheter man har förtroende för, är en rättvisefråga där fattiga och marginaliserade människor har svårast att ta del av livsavgörande information. 

Ett annat buzzword är ”nature-based solutions”, att bygga resiliens i samklang med naturen och inte i kamp mot den. Ofta innehåller dessa lösningar ett stort mått av traditionell eller gammal kunskap. Ett exempel är återplantering av förlorade mangrove-skogar som bildar naturliga barriärer som skyddar mot stormar och erosion.  

SMR är en av ca 2000 NGO:er som ingår i GNDR- Global Network of Civil Society Organisations for Disaster Reduction. Mycket glädjande var att GNDR tilldelades ett mycket prestigefyllt pris under Global Platform.  

En av SMR:s ambitioner under Global Platform har varit att öka medvetenheten om religiösa aktörers och religionens roll före, under och efter katastrofer. Många av GNDR:s medlemmar är trosbaserade organisationer, men det har varit svårt att väcka samtalet om det som vi kallar för ”religiös läskunnighet”. I en värld där religiösa ledare, på gott och ont, ofta är de som har störst förtroende i lokalsamhällen och utsatta människor är beroende av religiösa strukturer för samling och mobilisering, kan inte behovet av religiös läskunnighet överskattas. 

SMR:s engagemang har verkligen inneburit en vändpunkt under Global Platform. Intresset för det ”FBO-statement” som SMR tillsammans med LM tagit fram har varit mycket stort och responsens både inom GNDR och UNDRR har varit fantastisk. I flera samtal har vi hört exempel på hur religiösa aktörer varit avgörande för att bygga resiliens eller varit starka krafter för att bygga upp raserade samhällen. Vi har också hört berättelser om hur religiösa aktörer utgjort negativa krafter. I samtal har vi kunnat lyfta att religiös läskunnighet är en professionell färdighet för alla som vill skapa bättre förutsättningar för lokalsamhällen att hantera katastrofer.