Brister i regeringens lagförslag om demokrativillkor

Svenska missionsrådet har analyserat förslaget och befarar att det leder till en godtycklig hantering som ökar rättsosäkerheten för religiösa samfund och organisationer om lagen blir verklighet. Tillsammans med Sveriges kristna råd diskuterades frågan vid ett seminarium.

Den 17 maj presenterade regeringen ett förslag på ny lagstiftning med nya demokrativillkor för statligt stöd till civilsamhället och trossamfunden. Därefter fick Lagrådet i uppgift att inkomma med ett yttrande. Regeringens avsikt är att demokrativillkoren på sikt ska gälla för allt statligt stöd till hela civilsamhället.

Lagförslaget kan få oroväckande konsekvenser

Svenska missionsrådet och Sveriges kristna råd är i grunden positiva till att statligt stöd förbinds med tydliga och rättssäkra demokrativillkor. En analys som Svenska missionsrådet gjort visar dock att de nya demokrativillkoren försämrar rättssäkerheten för både religiösa samfund, civilsamhällesorganisationer och individer.

– Vi ser en överhängande risk för att detta kommer leda till både direkt och indirekt diskriminering när samfund och organisationer söker statligt stöd, säger Kristina Patring, Svenska missionsrådets rådgivare för religions- och övertygelsefrihet med internationellt erkänd expertis på området. Hon har skrivit Svenska missionsrådets analys av lagrådsremissen och beskriver där flera problematiska situationer som kan uppstå om lagstiftningen blir verklighet, men också vilka åtgärder som behövs för att balansera förslaget. Läs hela analysen av lagrådsremissen om demokrativillkor här.

Ett slutligt lagförslag presenteras av regeringen i juni. Efter valet kommer riksdagen att rösta om förslaget och om det då går igenom börjar den nya lagen att gälla den 1 januari 2023.

– Nu behövs snabb opinionsbildning för att få till ett mer balanserat lagförslag, säger Kristina Patring.

Seminarium för att mobilisera civilsamhället

Den 21 juni samlades medlemmar från Svenska missionsrådet, Sveriges Kristna råd och Sveriges Interreligiösa råd till ett digitalt seminarium för att diskutera den nya lagstiftning för statligt stöd till trossamfund och civilsamhälle som är på ingång. Grundinställningen är att tydliga och rättssäkra demokrativillkor för det statliga stödet till trossamfund och civilsamhälle är bra. Men flera deltagare konstaterade att de omfattande och delvis rättsosäkra krav som nu föreslås är del i en större pågående förändring av relationen mellan civilsamhälle och stat vilken kan få stora konsekvenser.

Det är dags att agera!

Under seminariet påpekades att det svenska civilsamhället nu behöver vakna och inse att vattnet vi sitter i börjar bli väldigt varmt. Flera organisationer har lämnat synpunkter i form av remissvar på de statliga utredningar som ligger till grund för lagförslaget, utan att ha fått något gehör. För att undvika att sluta som en kokt groda behöver hela civilsamhället uppmärksamma att den pågående trenden av minskat utrymme nu har nått en punkt där det börjar få kännbara konsekvenser. De krav som föreslås kommer i förlängningen att gälla för hela det civila samhället. På sikt kan lagstiftningen även bli normerande för annan typ av privat insamlingskontroll vilket ökar vikten av att lagstiftningen redan från början blir rättssäker och proportionerlig.

Även om lagförslaget är långt gånget finns fortfarande möjlighet att agera för en bättre balans i skrivningarna. Men tiden för detta är mycket knapp då kulturdepartementet inom kort väntas komma med en proposition för riksdagen att ta ställning till efter valet. Vid mötet lyftes behovet av både kontakt med politiker och information till medlemmar och kollegor inom civilsamhället för att få igång ett samtal om trossamfundens och civilsamhällesorganisationernas plats i samhället. Att sitta stilla och avvakta utvecklingen innebär att ett obalanserat lagförslag, kan passera utan att de människor som berörs förstår vad som händer. Det är dags att agera!

Läs mer om debatt och innehåll i lagrådsremissen