Oklar framtid för religiösa i Bulgarien
Men de föreslagna begränsningarna av religions- och övertygelsefriheten inkluderar flera aspekter som riskerar att drastiskt begränsa individers och gruppers rätt att utöva sin tro eller övertygelse.
Det första utkastet innehöll till exempel följande begränsningar:
- Kollektiv utövning av religion skulle endast vara tillåten innanför väggarna av registrerade samfunds gudstjänstlokaler.
- Föräldrars skriftliga tillstånd skulle krävas varje gång barn och ungdomar under 18 år skulle delta i en religiös aktivitet. Det krockar direkt med barnets självständiga rätt till religionsfrihet.
- Gudstjänster skulle endast få ledas av personer som fått sin teologiska utbildning i landet (vilket nästan bara den bulgariska Ortodoxa kyrkan har möjlighet till).
- Dessutom skulle gudstjänster endast få hållas på bulgariska. Det lever inte ens den Ortodoxa kyrkan upp till eftersom de använder ett äldre liturgiskt språk.
I ett svep riskerar religionsfriheten i Bulgarien att ersättas av en situation där allt är förbjudet om det inte uttryckligen tillåts.
Protester som fick effekt
Självklart reste sig samfunden och deras medlemmar och protesterade på gatorna. Protester mot lagförslaget höjdes även internationellt. Vi på Svenska missionsrådet förde en dialog om situationen med svenska UD och svenska ambassaden i Bulgarien började engagera sig. Equmeniakyrkan kopplade ihop OSSE-tjänstemän med företrädare för kyrkorna i Bulgarien. Sveriges kristna råd skrev tillsammans med Pingst, Katolska kyrkan, Syrisk-ortodoxa kyrkan och Svenska kyrkan en debattartikel i Svenska dagbladet. Det var snabba ryck.
Tack och lov presenterade regeringen ett annat förslag, där de mest allvarliga inskränkningarna av religionsfriheten är bortplockade. Men allvarliga problem återstår.
Mer än 3000 medlemmar krävs för samfundsstatus
Om det nya förslaget går igenom kommer ett trossamfund som vill registrera sig och få laglig status, behöva uppvisa en medlemsbas på minst 3000 bulgariska medborgare. Befintlig samfundsregistrering kommer att kunna rivas upp om man inte lever upp till detta. Dessutom kan religionsdepartementet dra tillbaka registreringar om de anser att andra registrerade trossamfund har snarlika doktriner och ritualer.
Detta innebär att alla mindre grupper förlorar möjligheten att bli registrerade som samfund.
Lagförslaget riskerar att leda till diskriminering och politiskt styrning
Juridiska gråzoner riskerar att uppstå när mindre samfund blir av med sin juridiska identitet. Det är ännu oklart om dessa mindre samfund kan fortsätta verka under en annan form av juridisk identitet eller om de tvingas upplösas helt. Det är också oklart om icke-registrerade samfund kommer ha möjlighet att äga eller hyra gudstjänstlokaler. Lagförslaget innehåller också diskriminerande element, till exempel att bygglov för gudstjänstlokaler endast kan ges till registrerade samfund. Detta bryter mot religions- och övertygelsefriheten.
Judar, katoliker och evangelikala kristna är några grupper som skulle drabbas. Många av de migranter som finns i Bulgarien organiserar sig utifrån sin religiösa tillhörighet. Dessa socialt viktiga nätverk är nu hotade.
Dessutom öppnar Religionsdepartementets ökade inflytande för populistiskt och politiskt motiverade utspel mot mindre grupper i samhället.
Just som jag sätter punkt för denna text nås jag av ny information. Parlamentet i Bulgarien har beslutat att gå igenom både ursprungsförslagen och det nya förslaget till lagstiftning. Parlamentet ska rösta om dem artikel för artikel. De extrema begränsningarna är återigen möjliga.
En ny diskriminerande, rättsosäker och eventuellt extremt religionsfientlig lagstiftning kan stiftas i ett Bulgarien inom kort. Påverkansarbetet fortsätter.
