Yttrandefrihet – stöd eller hot mot religiösa minoriteter?

På Stockholm Civil Society Days som hölls på Sida 19-20 november diskuterades de mänskliga rättigheterna yttrandefrihet och religions- och övertygelsefrihet vid ett seminarium som vi arrangerade tillsammans med våra medlemsorganisationer Equmeniakyrkan och Act Svenska kyrkan.

Religions- och övertygelsefrihet och yttrandefrihet går hand i hand

När religiösa minoriteter utsätts för hatpropaganda ger det bränsle åt våld och diskriminering. Då ligger det ibland nära till hands att kräva begränsningar i yttrandefriheten, som ett skydd för religions- och övertygelsefriheten. Samtidigt finns det många exempel på hur stater använder svepande lagstiftning mot hatpropaganda som ett medel för att tysta meningsmotståndare och religiösa minoriteter.

Quinn McKew från den internationella yttrandefrihetsorganisationen Article 19, deltog i seminariet med budskapet att religions- och övertygelsefrihet kan samexistera med yttrandefrihet.

Interreligiös dialog motverkar konflikt

Article 19 har drivit frågan på FN-nivå och verkat för FN-resolution 16/18 mot intolerans och våld mot människor på grund av deras tro eller övertygelse. Resolutionen uppmanar stater att stödja insatser för interreligiös dialog och motverka konflikter mellan människor från olika religioner. Samtidigt erkänner resolutionen att det kan behövas lagstiftning mot uppvigling till våld mot människor på grund av deras tro eller övertygelse.

Rent praktiskt stöder Article 19 insatser i Bangladesh, Malaysia, Tunisien och Myanmar där unga kan mötas online över religionsgränserna och bygga förtroende för varandra. Tillsammans kan de förhindra hatpropaganda, och samtidigt motverka censur.

Förtroende viktigt när civilsamhällets utrymme begränsas

På seminariet deltog även Jennifer Jag Jivan från Christian Study Center i Pakistan, som samverkar med våra medlemsorganisationer Equmeniakyrkan och Act Svenska kyrkan. Hon betonade också vikten av att bygga förtroende för att motverka våld mot minoriteter.

Genom att stärka relationerna mellan kristna och muslimska ledare öppnas möjligheter för att samtala om känsliga frågor som religions- och övertygelsefrihet och yttrandefrihet. Hon berättade också om möjligheter att verka för religions- och övertygelsefrihet när utrymmet för civilsamhället är begränsat. Christian Study Center använder till exempel den pakistanska regeringens plan mot våldsam extremism, som innehåller strategier för att motverka hatpropaganda.

Många sätt att prata om mänskliga rättigheter

Quinn McKew berättade att Article 19 har dialog med Facebook och andra sociala medieföretag för att de ska förstå vad hets mot folkgrupp och uppvigling till våld är. På det sättet kan de bli bättre på att stoppa olagliga inlägg utan att begränsa yttrandefriheten mer än nödvändigt.

Både Jennifer Jag Jivan och Quinn McKew lyfte fram att det ibland är svårt att tala om mänskliga rättigheter, eftersom språket och terminologin är främmande för många – vare sig de är religiösa ledare i Pakistan eller Facebookanställda i Silicon Valley. Däremot är samtal om mänsklig värdighet och alla människors lika värde ofta en bra gemensam utgångspunkt.

Tre utmaningar framåt

Själv tar jag med mig tre utmaningar från seminariet.

För det första, vi behöver prata om mänskliga rättigheter på olika sätt, så att vi når fram, oavsett om det är med tonåringar i Sverige, med religiösa ledare i Asien eller på andra håll i världen.

För det andra, att det är viktigt att jobba på flera olika nivåer – från ungdomsgrupper till regeringar, från FN till Facebook – om vi vill skapa samhällen där religions- och övertygelsefriheten gäller för alla.

För det tredje att vi behöver fortsätta bygga internationella partnerskap för demokratisk utveckling som tydligt står upp för att ett rättighetsbaserat demokratiarbete också inkluderar den fundamentala rättigheten religions- och övertygelsefrihet.

Om vi menar allvar med principen att ingen ska lämnas utanför så kan vi inte strunta i de mänskliga rättigheter som vi tycker är obekväma. Vi måste stå upp för odelbarheten och det ömsesidiga förstärkandet hos de mänskliga rättigheterna.

Foto: Bild på Jennifer Jag Jivan, tagen på MR-dagarna 2019.