Barnäktenskap och religiösa normer

Vad ligger bakom barnäktenskap? Vilken roll spelar religiösa och kulturella normer och hur kan man vända och vrida på dem? Det var några av de frågor vi arbetade med när jag och Kristina Patring höll en utbildning för EFKs samarbetsorganisation World Concern Bangladesh.

Barnäktenskap är ett väldigt aktuellt problem i Bangladesh där nära var femte flicka under femton år gifts bort trots att det inte är lagligt att gifta sig förrän vid 18 år. Fattigdomen spelar in: en mun mindre att mätta gör livet lättare för familjen. Men man behöver inte skrapa mycket på ytan förrän bakomliggande värderingar kommer fram: ”En ung flicka är vackrare och lättare att gifta bort”, ”En ogift flicka är inte säker, för hon är fritt villebråd för unga män och kan lätt förlora sin renhet” och ”Mannen ska skydda sin familj.” Många ser det även som en religiös plikt att gifta bort sina döttrar.

Inflytelserika aktörer

Under utbildningen fick deltagarna kartlägga de mest inflytelserika aktörerna i byarna där de arbetar. Oftast är det moskén och madrasan (koranskolan). De religiösa ledarna har en stark ställning som opinionsbildare. Men vad vet vi egentligen om deras syn på barnäktenskap? Vad vet vi om hur imamen agerar i relation till sexuella trakasserier av unga flickor?

En av grupperna konstaterar att även om imamen inte uppmanar till sexuella trakasserier, så predikar han att flickor inte behöver utbilda sig eftersom en kvinnas plats är i hemmet. Han predikar också att det är männen som ska bestämma över kvinnorna. På så sätt bidrar han indirekt till att legitimera de trakasserier som unga flickor utsätts för på väg till skolan – och som är ett av skälen till att flickor tas ur skolan och gifts bort.

Francis Tamal Halder är chef för World Concern Bangladeshs barnrättsprogram och deltar i utbildningen. Han berättar att det redan nu sker förändringar i de byar där de arbetar. De har till exempel barngrupper där barn lär sig om sina rättigheter, bland annat att barnäktenskap är olagligt. Men de bildar också barnskyddskommittéer där föräldrar, kommuntjänstemän och religiösa ledare deltar. Barnskyddskommittéerna tar kontakt med föräldrar som planerar att gifta bort sina barn för att få dem att ändra sig. Av det Francis Tamal Hader berättar blir det tydligt att barnäktenskap inte är en fråga för flickor och kvinnor, utan att det är minst lika viktigt att engagera pojkar och män, pappor, imamer och kommuntjänstemän, för att förändra normer och traditioner.

Francis Tamal Halder, är chef för World Concern Bangladeshs barnrättsprogram.

– Först trodde jag inte att det skulle gå att engagera imamer för barns rättigheter, men flera har faktiskt börjat predika mot tidiga äktenskap. Och de har stor makt! Säger Francis.

Berättelser som goda exempel

Under utbildningen pratar vi om att det finns berättelser inom islam som talar mot barnäktenskap. Exempelvis var profetens hustru Khadidja en självständig affärskvinna, och det var hon som friade till Muhammed. Sådana berättelser kan vara en nyckel i dialogen med imamer och koranskolor om barns och kvinnors rättigheter.

– Efter den här utbildningen vill vi revidera vårt utbildningsmaterial om jämställdhet, säger Francis Tamal Halder. Bland annat vill vi ta med religiösa texter, från både Koranen och Bibeln, som stöder jämställdhet.

Rätten till religions- och övertygelsefrihet gäller alla, men missförstås ofta som att den skulle motarbeta kvinnors rättigheter. Men efter en vecka i Bangladesh finns ingen tvekan: kvinnors rättigheter och rätten till religions- och övertygelsefrihet hör ihop. Varje kvinna har rätt att själv välja sin tro och hur hon vill praktisera den – inklusive vem hon vill gifta sig med och när.

Läs mer om SMR:S arbete med jämställdhet och religions- och övertygelsefrihet.