Tro och demokrati hör ihop!

Respekt för mänskliga rättigheter är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Utifrån vår kristna värdegrund menar vi dessutom att varje människa är skapad till Guds avbild och har ett okränkbart och lika värde med rätt att leva sitt liv i frihet. Därför vill vi verka för att alla människor ska kunna åtnjuta sina rättigheter och för stärkta demokratier.

I en värld där mänskliga rättigheter ifrågasätts och demokratiskt utrymme minskar behövs krafter som motverkar polarisering och som främjar demokratin.

Genom ett starkt civilsamhälle kan alla rättighetsinnehavare, oavsett identitet (såsom kön, ålder eller religionstillhörighet), utkräva sina rättigheter och hantera konflikter. Så främjas en pluralistisk och inkluderande demokrati. Vårt nätverk i Sverige och världen har mycket att bidra med i arbetet för ett ökat demokratiskt utrymme och religions- och övertygelsefrihet för alla.

Inom SMR finns en särskild kompetens om hur religions- och övertygelsefrihet förhåller sig till andra mänskliga rättigheter, demokrati och målen inom Agenda 2030. Vi har också en specifik kompetens inom det vi kallar religiös läskunnighet.  Tillsammans med vårt nätverk ser vi att tro, mänskliga rättigheter och demokrati behöver ses som sammanlänkande för att Agenda 2030 ska kunna uppfyllas för alla. Vår särskilda kompetens inom dessa områden är grunden för vårt arbete inom det prioriterade området Tro och demokrati. Utifrån den kompetens vi och vårt nätverk har, arbetar vi för att överbrygga motsättningar och låsta positioner.

Det är olyckligt att allt fler beslutsfattare och opinionsbildare, både i Sverige och internationellt, ifrågasätter MR-systemet. Vi oroas när nationella intressen ställs över internationella åtaganden och mänskliga rättigheter ställs mot varandra. Vi ser att religions- och övertygelsefriheten tyvärr används i denna polarisering, till exempel genom att den ställs mot kvinnors rättigheter eller rättigheter för hbtqi-personer. Inom vårt arbete med Tro och demokrati bidrar vi med

• Kunskap om mänskliga rättigheter i dess helhet.
• Kunskap om hur religiös läskunnighet kan göra internationellt utvecklingssamarbete bättre.
• Förståelse för hur rättighetskonflikter kan hanteras.
• Kunskap om skärningspunkten mellan kristen teologi och mänskliga rättigheter. Det SMR kallar tvåspråkighet.
• Verktyg för hur alla som arbetar med demokrati, mänskliga rättigheter och Agenda 2030 kan öka sin religiösa läskunnighet och arbeta för en lokal kultur av religions- och övertygelsefrihet för alla och juridiskt och politiskt ansvarsutkrävande.
• Kunskap och analys kring demokratiskt utrymme i internationellt utvecklingssamarbete.

Civilsamhället — en nyckel för starka demokratier

Det internationella civilsamhället är en nyckelaktör för att bygga upp en bättre värld efter pandemin. I civilsamhället finns en mångfald av aktörer som har en särskild förmåga att bidra till en rättvis och jämlik värld där mänskliga rättigheter respekteras. Vi vill genom vårt breda internationella nätverk stärka trosbaserade aktörers bidrag till ett hållbart, rättvist, fredligt, jämställt och demokratiskt samhälle. Genom att stödja lokal organisering och främja nätverkande på olika nivåer vill vi stärka det internationella civilsamhällets vitalitet, mångfald och motståndskraft.

Målet för vårt arbete med tro och demokrati är att bidra till ett vitalt och motståndskraftigt civilsamhälle som arbetar aktivt för att säkra demokratiskt deltagande och religions- och övertygelsefrihet för alla, och där religiösa aktörers viktiga roll i förverkligandet av Agenda 2030 och de mänskliga rättigheterna beaktas av relevanta aktörer.

Religion och mänskliga rättigheter som två språk

SMR vill bidra till det vi kallar tvåspråkighet. Det kan vara förmågan att prata om mänskliga rättigheter utifrån en religiös eller teologisk förståelse, till exempel genom att använda berättelser ur Bibeln eller Koranen. Det är ett av de sätt vårt nätverk kan skapa meningsfull kommunikation i svåra situationer. Det är också användbart att prata om religion med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. På så vis är vi tvåspråkiga och kan bidra till förståelse mellan olika perspektiv. Vi ser att det religiösa språket ofta trängs undan även i sammanhang där de som talar med varandra har en religiös identitet. Att lyfta det religiösa språket tillsammans med ett rättighetsbaserat ger bättre förutsättningar för samarbete och ökar förmågan att se människors alla behov.

Det är en stor tillgång i vårt arbete där vi relaterar till både religiösa och politiska makthavare. Men också i samtalen med helt vanliga människor från olika delar av världen, med olika livsåskådningar och syn på rättigheter och skyldigheter.