Fattigdom och förtryck drabbar människor på olika sätt. Kvinnor är fortfarande särskilt utsatta för diskriminering, både ekonomiskt, socialt och politiskt. Diskriminering kan till exempel röra rätten till utbildning, rätten att bestämma över sin egen kropp och rätten till religions- och övertygelsefrihet.

Vår syn på jämställdhet utgår från att varje individ är skapad till Guds avbild. Det innebär att alla människor oavsett biologiskt kön, könsidentitet eller sexuell läggning, bör ha samma villkor, möjligheter och rättigheter att själva forma sina liv och bidra till att påverka samhället.

Religion och jämställdhet

Religion förknippas ofta med konservativa värderingar som begränsar kvinnor och män. I vårt arbete ser vi däremot att religiösa ledare och samfund ofta kan utmana traditionella värderingar och bidra till ökad jämställdhet. Du kan läsa mer om det i vår lärstudie Skrapa på ytan eller gräva djupare och i vår antologi For Better for Worse.

Vi tror att varje människa är skapad till Guds avbild och har ett okränkbart och lika värde med rätt att leva sitt liv i frihet. Som Guds avbild har varje människa förmåga och ett uppdrag att ta ansvar för den värld hon lever i.

De mänskliga rättigheterna utgår från centrala mänskliga behov som hänger nära samman med det arbete som vi stödjer för en bättre värld genom minskad fattigdom, hållbar utveckling och global rättvisa.

Rättighetsbaserat arbete genomsyrar vårt utvecklingssamarbete, också kallat internationellt bistånd, och utgör grunden i vår förändringsteori och vårt sätt att se på världen.

I vårt rättighetsbaserade arbete utgår vi från fyra principer:

Ickediskriminering – för att alla har samma rättigheter

Alla människor har rätt till alla mänskliga rättigheter och får inte av någon anledning – såsom kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller hälsostatus – diskrimineras i utvecklingssamarbetet.

Transparens – ger möjlighet till insyn och påverkan

Alla som deltar i utvecklingssamarbete behöver vara öppna för granskning och frågor. Det kan handla om stater, myndigheter och företag men också organisationer inom civilsamhället som oss själva och våra medlemsorganisationer. Denna tillgänglighet och transparens är en förutsättning för att de människor som berörs av vårt arbete ska kunna delta, påverka och utkräva ansvar från oss.

Deltagande – med människors eget perspektiv

Varje människa har rätt att forma sin egen utveckling och påverka det samhälle hon lever i, därför använder vi begreppet ”rättighetsinnehavare”. För att utsatta människors rättigheter ska kunna stärkas och behöver deras perspektiv styra utvecklingssamarbetet.

Det är viktigt att vi som organisationer kontinuerligt arbetar med vår egen kultur och struktur för att utveckla och främja ett brett och aktivt deltagande av rättighetsbärare både i planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av olika insatser.

Ansvarsutkrävande – för att mänskliga rättigheter ska respekteras

Ett viktigt mål med de insatser som vi stödjer är att människor själva ska kunna stå upp för och kräva sina rättigheter. Därför är det också viktigt att bemöta de som har makt, såsom politiker, domstolar och religiösa ledare så att de lever upp till sina skyldigheter. Det är deras skyldighet att de mänskliga rättigheterna respekteras – juridiskt eller moraliskt.

Att engagera och lära ut ny kunskap är ett bra sätt att inspirera rättighetsinnehavare att utkräva sina rättigheter och få skyldighetsbärare att ta sitt ansvar.

Men mer än tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefriheten kraftigt begränsas av staten eller av sociala motsättningar som ger upphov till hatbrott, våldsamma upplopp eller terrorism kopplat till religion. I många av dessa länder arbetar våra medlemsorganisationer.
Vi arbetar för att främja religions- och övertygelsefrihet för alla, oavsett tro eller övertygelse. När mångfald ses som en tillgång och alla människors övertygelse respekteras kan en kultur av religionsfrihet byggas. Det ger stabilitet, fred och demokratisk utveckling.

Vi vill att religions- och övertygelsefrihet ska vara en prioriterad fråga i Sveriges och EU:s utrikespolitik. Därför utbildar vi ansvariga tjänstepersoner för att de ska få djupare kunskap om frågorna. På så sätt skapar vi bättre förutsättningar internationellt.

Vill du också bidra till en kultur av religionsfrihet?

Genom att lära dig mer om religions- och övertygelsefrihet och reflektera över hur dina egna värderingar påverkar andra människors rättigheter kan du göra skillnad. På FoRB Learning Platform finns filmer och övningar och texter som du kan använda själv eller tillsammans med andra för att se hur religions- och övertygelsefriheten påverkar just dig och det samhälle du är en del av.