Kan vi tro på en bättre värld nu?

Kristina Patring, rådgivare på Svenska missionsrådet, skriver om utmaningen att arbeta i tro på en bättre värld just nu och återvänder till frågan ”Vad får det kosta?”

Under våra medlemsdagar i början av februari hade vi ett seminarium med rubriken: ”Vad får det kosta att arbeta i tro för en bättre värld?”. I panelsamtal och bikupor brottades vi med vad det får kosta att arbeta för evangeliet, för freden, för positiv förändring utifrån Svenska missionsrådet övergripande syfte att tydliggöra Guds mission i världen.

Kristina Patring på Svenska missionsrådets Medlemsdagar 2022.

Vi funderade över konsekvenserna för både kyrkan och världen om beredskap till uppoffringar saknas. Vi samtalade om vad som är rimligt risktagande och bäst hantering av säkerhetsrisker. Det är otroligt viktiga frågor att prata om, och det berör hela vår verksamhet. Men för de flesta av oss var det, vid det tillfället, utan direkt koppling till vår europeiska eller svenska vardag.

Två veckor senare, den 25 februari 2022, drog krigets och kärnvapenhotets ofattbara mörker på nytt in över Europa och världen. Oprovocerat invaderade Ryssland Ukraina, en självständig demokrati. Även om de flesta experter i det längsta verkar ha hoppats att hoten från Ryssland inte skulle realiseras, går det inte att säga att ingen såg detta komma. Under decennier har president Putin bäddat för ett Ryssland där inhemska protester mot kriget kan slås ner och dissidenter fängslas eller utsätts för mordförsök. Ett samhällsklimat där det går att starta ett krig och dölja det med propaganda.

Under minst ett årtionde har den imperialistiska och nationalistisk ideologin utvecklats kring ”Ryskii Miir” – den ”Ryska Freden/Världen” – som i mycket stor utsträckning bygger på stöd från den rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledning. Det är en ideologi, men också teologisk tolkning, som motiverar och legitimerar kriget. Men den fördöms också kraftigt av en modig och växande skara präster inom rysk-ortodoxa kyrkan, av den rysk-ortodoxa församlingen i Sverige och av ledande teologer inom övriga delar av den ortodoxa kyrkan.

Utvecklingen i Ryssland, kriget som nu pågår, och blandningen av, i det här fallet uttryck för kristen tro och imperialism; visar på ett fruktansvärt sätt vikten av både religiös läskunnighet och religions- och övertygelsefrihet i relation till fred och konflikt, demokrati och arbete för mänskliga rättigheter.

Nu pågår ett avskyvärt krig i Europa som påverkar hela världen. Ett krig som lamslår FN:s säkerhetsråd trots att det flagrant bryter mot stora delar av den internationella rätten och de mänskliga rättigheterna. Ett krig som skickar milliontals människor på flykt, men som också, genom risken för energikris och en global livsmedelskatastrof, påverkar flera låg- och medelinkomstländer med egna konflikter mitt i fortsatt Coronapandemi. Rysslands aggression och den upprustningen som följt, utmanar ideal om diplomati och motstånd genom ickevåld. Samtidigt finns forskning som visar att ickevåld kan ha god effekt även vid angreppsinvasion.

Sedan den 25 februari har frågan ”vad får det kosta att arbeta i tro på en bättre värld?” landat i våra liv med brännhet desperation. Det handlar både om situationen i Europa, men också om de större konsekvenserna för klimatomställningen, biståndsanslagen och vår solidaritet med världens fattiga och utsatta. Över hälften av våra medlemsorganisationer har startat insamlingar för att lindra nöden i Ukraina. Många av dem har kontakter och engagemang såväl i Ukraina som Ryssland och Belarus och oroar sig för framtiden samtidigt som de gör vad de kan.

Kristen tro ger oss kraft och mod att ta ställning för våra medmänniskor, oavsett gränser mellan nationer. Aldrig någonsin har det varit viktigare för oss att som ett Svenskt missionsråd, tillsammans som medlemsorganisationer och kyrklig folkrörelse, leva ut den tron i bön och praktik– långt innan vi har något färdigt svar på vad det får kosta att arbeta i tro på en bättre värld.

Läslista för ytterligare fördjupning

I den här texten har jag refererat till flera fördjupande texter om det som nu sker både internationellt och i Ryssland, Ukraina och den ryskortodoxa kyrkan. Nedan återfinns dessa med en kort förklaring om källorna bakom texterna. Jag har även lagt till några fler lästips.

• Radio Free Europas nyhetsrapportering om rysk-ortodoxa prästers upprop mot kriget. 
• Ärkepräst Vitaly Babushin, kyrkoherde i rysk-ortodoxa kyrkan i Stockholm beskriver det som sker i Ukraina som en katastrof på rysk-ortodoxa kyrkan i Sveriges webbplats.
• Public Orthodoxy är ett digitalt teologiskt forum från Fordham University i New York och dess avdelning för ortodoxa kristna studier. På den ortodoxa kyrkans första söndag i fastan då man i den ortodoxa kyrkan traditionellt sett förkastar irrläror publicerade de en deklaration som fördömer Ruskii Miir ideologin och teologiska tolkningar som stödjer den. Bland undertecknarna märks flera världsledande och kända ortodoxa teologer.
• Giles Fraser är journalist och präst inom den anglikanska kyrkan. I den här artikeln skriver han om kopplingarna mellan den rysk-ortodoxa kyrkan, Ruskii Miir och Putins imperialism för den brittiska och politiskt fristående digitala tidskriften Unherd.
• I vintras satta USA utrikesdepartement upp Ryssland på sin särskilda lista över länder där kränkningar av religions och övertygelsefriheten är som värst i världen.
• World Food programmes rapportering om risken för en global bränsle och livsmedelskris i spåren av kriget mellan Ryssland och Ukraina.
• Fredsforskarna Sebastian van Baalen och Isak Svensson skriver i Utrikespolitiska institutets nättidning om ickevåldsmotståndet som utmanar Putin.
• Sveriges radios livsåskådningsprogram Människor och tro har sänt flera program de senaste åren som belyser situationen i Ukraina utifrån ett religiöst perspektiv. Till exempel Om det stora engagemanget för Ukraina och om övertygelsens kraft (Från 3 mars 2022).