Koll på konfliktkänslighet

Går det att lära sig om konfliktkänslighet på två förmiddagar i en digital workshop? Deltagare från Kväkarhjälpen och ADRA Sverige kom i alla fall en god bit på väg, med hjälp av Kristna Fredsrörelsen.

I april i år skulle Svenska missionsrådet, Kväkarhjälpen och ADRA Sverige ha en hel veckas kurs om konfliktkänslighet tillsammans med samarbetsorganisationerna SUS och ADRA Bangladesh. Men så kom pandemin. Alternativet blev att anordna en digital workshop med hjälp av Stella Lundén på Kristna Fredsrörelsen.

Vi träffades i Zoom och hade grupparbeten i Miro. Två av alla de verktyg som finns för digitalt lärande.

Koll på konfliktkänslighet

Konfliktkänslighet, conflict sensitivity, är ett tung- och hjärnvrickande ord. Det handlar om att vi som arbetar med utvecklings- och humanitära insatser måste ha koll på konflikt. Oavsett om vi arbetar i konfliktfyllda eller fredliga områden. Vi måste analysera vad det finns för konflikter och sociala spänningar. Och vilka aktörer som har intresse av dem.

Enligt SMR:s policy för konfliktkänslighet är det ”en social situation, där minst två aktörer eftersträvar mål som minst en av aktörerna upplever som olika eller oförenliga”. Konflikter kan ligga och pyra, de kan vara strukturella och underliggande eller våldsamma och pågå öppet.

Konfliktkänslighet i Bangladesh

Deltagarna fick i uppgift att skissa hur de uppfattat workshopen och det här är vad Arnold Langefors, Kväkarhjälpen, tog fasta på (klicka på bilden för att förstora den).

Både Kväkarhjälpen och ADRA Sverige har samarbetspartner som arbetar i Mymensingh, därför arbetade vi med konfliktkänslighet kopplat till denna region i Bangladesh. Deltagarna fick arbeta i grupprum organisationsvis med att analysera konflikter både på nationell och lokal nivå. De identifierade konfliktfrågor som politiska motsättningar, ojämn resursfördelning, syn på barnäktenskap och tillgång till land.

De identifierade också vad som kan öka spänningar och driva på konflikter, dividers, och vad som kan föra samman människor över konfliktgränserna, connectors. Olika åsikter om kvinnors roll i samhället kan skapa konflikt, medan konkreta erfarenheter av att kvinnor bidrar till en familjs ekonomi kan föra samman dem. Finns det något som kan vara enande för alla som bor i Bangladesh? Stoltheten över att vara bengal? Fast det gäller kanske inte minoritetsgrupper. Cricket? Ja, kanske.

Granska oss själva

Men vi som utvecklingsaktörer, vi är väl connectors? Nej! För det första är det inte personer eller organisationer som är connectors eller dividers, för alla kan förändras och om vi pekar ut någon som divider kan det spä på konflikten. Och för det andra påverkar våra insatser alltid kontexten genom var, när, hur och med vem vi väljer att arbeta och genom att vi tillför resurser. Gynnar vi en grupp över en annan? Stärker vi någons makt och legitimitet på bekostnad av någon annans? När vi ska analysera konfliktkontexten måste vi alltså förstå vårt eget projekt också och hur det påverkar.

I slutet av dag två träffades ADRA Sverige och Kväkarhjälpen i separata grupprum i Zoom och pratade om hur de nu går vidare internt och tillsammans med sina samarbetsorganisationer i Bangladesh.

– Kom ihåg att ni inte behöver vara experter på kontexten! Men ni kan ställa frågor till era samarbetsorganisationer, sade Stella Lundén.

Nytt tillfälle i december

I december blir det tillfälle för fler av SMR:s medlemsorganisationer att delta i en workshop om konfliktkänslighet, ledd av Stella Lundén. Håll utkik eller kontakta Sanna Svensson för mer information.

Läs mer om konfliktkänslighet i vårt Lärcenter: https://www.smc.global/larcenter/ansvar/#konfliktkanslighet