Idag vet vi att miljöförstöring och klimatförändringar hårdast drabbar de människor som lever i fattigdom och utsatthet. Men globalt sett bidrar dessa människor minst till miljöproblemen. Klimatkrisen illustrerar den globala ojämlikhet som råder mellan olika delar av världen och mänskligheten.

Religion och klimatet

Vi menar att varje individ är skapad till Guds avbild och att vi människor har uppdraget att förvalta Guds skapelse genom att ta ansvar för varandra och den värld vi lever i. Hälsosamma ekosystem och hållbar användning och tillgång till naturresurser är nödvändigt för den grundläggande rätten till liv.

De internationella biståndsinsatser, eller utvecklingssamarbete, som vi stödjer måste bidra till klimat- och miljömässig hållbarhet. De människor som är mest drabbade kan ofta bidra med bäst lösningar. Därför värnar vi lokala samarbeten som möjliggör flera och långsiktiga perspektiv.

Vad är resiliens?

Resiliens är att en individ, ett samhälle eller ett land har motståndskraft och anpassningsförmåga att hantera negativa förändringar, chocker och osäkerhet och samtidigt fortsätta att utvecklas.

• Klimatförändringar, markförstöring och kronisk undernäring är exempel på negativa förändringar.
• Chocker kan gälla naturkatastrofer, uppblossade väpnade konflikter och epidemier.
• Osäkerhet handlar om oförutsedda förändringar eller konsekvenser av klimatförändringar och miljökatastrofer.

Resiliens är också ett övergripande förhållningssätt som utmanar och förbättrar de insatser vi stödjer inom såväl internationellt utvecklingssamarbete som humanitärt arbete.

Vad innebär katastrofriskreducering?

På engelska finns begreppet disaster risk reduction (DRR) som handlar om att arbeta med förebyggande insatser för att minska risken för katastrofer, eller katastrofriskreducering. En katastrof beskrivs oftast som en kombination av hög exponering för fara, hög sårbarhet och otillräcklig kapacitet att hantera de negativa konsekvenserna.

Det viktigaste sättet att minska risken för katastrofer och kriser är att bygga starka lokala samhällen där engagerade beslutsfattare och handlingskraftiga myndigheter har beredskap att agera både förebyggande och under pågående kris.

Särskild satsning på resiliens och katastrofriskreducering

Vårt arbete med resiliens och att reducera risken för katastrofer utgår från vår klimat- och miljöpolicy. Under 2017-2021 har vi fått extra medel från Sida för att fokusera på detta arbete. Därför uppmuntrar vi våra medlemsorganisationer att tillsammans med sina samarbetsorganisationer arbeta för ökad resiliens och katastrofriskreducering runt om i världen.

Humanitära insatser genomförs ofta i områden där långsiktigt internationellt utvecklingssamarbete redan pågår. Ändå hålls dessa olika biståndsformer ofta isär. Genom att arbeta för ökad resiliens skapar vi bryggor mellan långsiktigt internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt arbete.

Lokala kontakter och internationella nätverk

Vårt breda nätverk av medlemsorganisationer och deras lokala samarbetsorganisationer över hela världen är en tillgång i arbetet med resiliens. Genom att vi samarbetar med lokala religiösa företrädare och har religiös läskunnighet om den specifika kontexten kan vi hitta och stödja lösningar med god lokal förankring. På det sättet ökar människors förmåga att förbereda sig för, anpassa sig till och återhämta sig från olika former av förändringar och chocker.

Sendai-ramverket är en global överenskommelse som uppmanar varje land att utarbeta strategier för att minska risken för katastrofer. Vi uppmuntrar våra medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer som finns i länder med hög risk för katastrofer att samarbeta med landets nationella organ för att minska riskerna.

Vi och flera av våra medlemsorganisationer är medlemmar i The Global Network of Civil Society Organisations for Disaster Reduction (GNDR). Detta stora internationella nätverk arbetar med påverkan för att öka arbetet med katastrofriskreducering och resiliens och för bättre samordning när katastrofer inträffat. Ett medlemskap i GNDR kostar ingenting.

Att arbeta konfliktkänsligt handlar om att du verkligen förstår samhället du planerar att verka i och de öppna eller undertryckta konflikter som finns där. Allt detta kommer nämligen att påverka din insats. Det arbete du planerar att genomföra kan komma att påverka dessa konflikter, avsiktligt eller oavsiktligt. Det krävs därför att du, i planering och genomförande av insatsen, inte bara förstår utan också agerar utifrån denna förståelse. Genom att arbeta konfliktkänsligt minskar du risken att trappa upp konflikten och ökar samtidigt möjligheten att förebygga nya konflikter och aktivt skapa fred.

För oss är det särskilt viktigt att arbeta konfliktkänsligt i de länder och områden där det råder en väpnad konflikt, men också i postkonfliktländer. Arbetssättet är dock inte begränsat till detta. För att aktivt medverka till att förebygga våldsamma konflikter, behöver du även arbeta konfliktkänsligt i de sammanhang där konflikterna inte är uppenbara utan även dolda eller undertryckta.