Lärcenter

Världen är vårt gemensamma ansvar

För att uppnå vår vision om att Guds rike gestaltas i världen behöver vi förändra det som skadar oss människor och vår planet. Konfliktkänslighet är en nyckel för att hitta konstruktiva vägar till fred. Samtidigt behövs resiliens för att våra samhällen ska kunna återhämta sig och stå emot kriser.

Aktuellt

Aktuellt och krönikor

Läs mer

Klimat
Klimatförändringar och miljöförstöring angår oss alla

Vi tror att människor har både ansvar och förmåga att forma ett hållbart samhälle med respekt för varandra och vår planet. Klimatkrisen påminner oss om vårt uppdrag att förvalta skapelsen för kommande generationer.

Klimatkrisen belyser globala orättvisor

Idag vet vi att miljöförstöring och klimatförändringar hårdast drabbar de människor som lever i fattigdom och utsatthet. Men globalt sett bidrar dessa människor minst till problemen. Klimatkrisen är inte bara den mest akuta av flera hållbarhetsfrågor – den är också en av vår tids största orättvisor.

Vårt ansvar för Guds skapelse

Hälsosamma ekosystem och hållbar användning och tillgång till naturresurser är nödvändigt för den grundläggande rätten till liv. Vi menar att varje individ är skapad till Guds avbild och att vi människor har uppdraget att förvalta Guds skapelse genom att ta ansvar för varandra och den värld vi lever i.

Lokala samarbeten ger hållbara lösningar

De internationella biståndsinsatser som vi stödjer måste bidra till klimat- och miljömässig hållbarhet i enlighet med vår policy för miljö och klimat. Oftast är det de människor som finns på plats och som är mest drabbade som kan bidra med bäst lösningar. Genom lokala och långsiktiga samarbeten tror vi att det är möjligt att vända den negativa utvecklingen.

  

  

Så här jobbar vi med klimat och miljö

Svenska missionsrådets klimat- och miljöpolicy - Finns även på engelska, franska (byt språk).

Tips om hur andra jobbar med klimat och miljö

Sida's Green toolbox - Ett urval av dokument som kan vara till hjälp att integrera miljö- och klimathänsyn i Sidafinansierade insatser
Miljölinsen - Ett verktyg som kan användas för miljöintegrering i både löpande verksamhet och projekt
CEDRA - Ett verktyg utvecklat av Tearfund för att göra miljöriskanalyser
Red Cross Red Crescent climate training kit - Ett material utformat för att hålla kurser om klimatriskhantering
INFORM index for risk management - Ett globalt verktyg för riskbedömning av humanitära kriser och katastrofer
Ett biskopsbrev om klimatet - Ny engelsk version av Biskopsbrevet (byt språk).
WWF:s årliga Living Planet Report - Ger en bild av tillståndet för jordens levande arter
Miljö och klimatintegrering inom Sidas utvecklingsarbete - Hel rapport, finns även som sammanfattning
Jordbruk som minskar fattigdom - Rapport från We Effect
Ämnesansvarig:
Handläggare,samordnare
Resiliens och DRR
Resiliens och katastrofriskreducering

I sårbara delar av världen riskerar mycket av det som byggs upp inom det internationella utvecklingssamarbetet att förstöras i återkommande naturkatastrofer. De orsakas av, eller förvärras av klimatförändringar och andra mänskliga aktiviteter. För att minska risken för katastrofer behöver vi jobba förebyggande med till exempel stärkt resiliens.

Vad är resiliens?

Resiliens är att en individ, ett samhälle eller ett land har motståndskraft och anpassningsförmåga att hantera negativa förändringar, chocker och osäkerhet och samtidigt fortsätta att utvecklas.

  • Klimatförändringar, markförstöring och kronisk undernäring är exempel på negativa förändringar.
  • Chocker kan gälla naturkatastrofer, uppblossade väpnade konflikter och epidemier.
  • Osäkerhet handlar om oförutsedda förändringar eller konsekvenser av klimatförändringar och miljökatastrofer.

Resiliens är också ett övergripande förhållningssätt som utmanar och förbättrar de insatser vi stödjer inom såväl internationellt utvecklingssamarbete som humanitärt arbete.

Vad är katastrofriskreducering?

Katastrofriskreducering, eller disaster risk reduction (DRR), handlar om vad vi kan göra för att förbereda oss, undvika eller minska konsekvenserna av katastrofer. En katastrof beskrivs oftast som en kombination av hög exponering för fara, hög sårbarhet och otillräcklig kapacitet att hantera de negativa konsekvenserna.

Det viktigaste sättet att minska risken för katastrofer och kriser är att bygga starka lokala samhällen där engagerade beslutsfattare och handlingskraftiga myndigheter har beredskap att agera både förebyggande och under pågående kris.

Vi satsar på resiliens och katastrofriskreducering

Vårt arbete med resiliens och att reducera risken för katastrofer utgår från vår klimat- och miljöpolicy. Under 2017-2021 har vi fått extra medel från Sida för att fokusera på detta arbete. Därför uppmuntrar vi våra medlemsorganisationer att tillsammans med sina samarbetsorganisationer arbeta för ökad resiliens och katastrofriskreducering runt om i världen.

Humanitära insatser genomförs ofta i områden där långsiktigt internationellt utvecklingssamarbete redan pågår. Ändå hålls dessa olika biståndsformer ofta isär. Genom att arbeta för ökad resiliens skapar vi bryggor mellan långsiktigt internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt arbete.

Lokala kontakter och internationella nätverk

Vårt breda nätverk av medlemsorganisationer och deras lokala samarbetsorganisationer över hela världen är en tillgång i arbetet med resiliens. Genom att samarbeta med lokala religiösa företrädare som har religiös läskunnighet om den specifika kontexten kan vi hitta och stödja lösningar med god lokal förankring. På det sättet ökar människors förmåga att förbereda sig för, anpassa sig till och återhämta sig från olika former av förändringar och chocker.

Sendai-ramverket är en global överenskommelse som uppmanar varje land att utarbeta strategier för att minska risken för katastrofer. Vi uppmuntrar våra medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer som finns i länder med hög risk för katastrofer att samarbeta med landets nationella organ för att minska riskerna.

Vi och flera av våra medlemsorganisationer är medlemmar i The Global Network of Civil Society Organisations for Disaster Reduction (GNDR). Detta stora internationella nätverk arbetar med påverkan för att öka arbetet med katastrofriskreducering och resiliens och för bättre samordning när katastrofer inträffat. Ett medlemskap i GNDR kostar ingenting.

Så här jobbar vi med resiliens och katastrofriskreducering

Riktlinjer för särskild resiliens-satsning 2017-2021 - Finns även på engelska, franska (byt språk i toppmenyn till engelska).
Integrating resilience 2020 - Learning from a SMC/Sida-supported Resilience Initiative.

Tips om hur andra jobbar med resiliens och katastrofriskreducering

Action Aids resilience framework - Action Aids Resilience Handbook - A guide to Integrated Resilience Programming (2016)
Tearfund Disasters and the Local Church - Guidelines for Church leaders in disaster-prone areas
Global Network of CSOs working with DRR - New strategy 2020-2025
GNDR: Cookbook on Coherence - How to ensure coherence across disaster risk reduction, climate change and other development frameworks and activities

Sendairamverket syftar till att reducera riskerna för och minska konsekvenserna av olyckor och katastrofer. Läs mer på FN:s hemsida.

Ämnesansvarig:
Handläggare
Konfliktkänslighet
Varför är konfliktkänslighet viktigt i biståndet?

Konflikter är en nödvändig del av all social utveckling. Men vi vill inte att vårt utvecklingsarbete ska få negativa konsekvenser. Det är därför SMR arbetar med konfliktkänslighet.

När vi arbetar med långsiktigt utvecklingssamarbete, humanitärt eller fredsbyggande arbete vill vi påverka de sammanhang och samhällen vi jobbar i. Vi vill att det vi gör ska bidra till positiv förändring. Utmaningen ligger i att vi alltid påverkar de samhällen och sammanhang vi verkar i på fler sätt än vad vi tänkt. Och om vi inte är medvetna om det kan vårt arbete förstärka redan existerande destruktiva konflikter eller skapa nya.

Ett sätt att undvika oavsiktlig negativ påverkan är att arbeta konfliktkänsligt. Det innebär att vi regelbundet genom hela insatscykeln:

  • analyserar sociala spänningar och konflikter i kontexten
  • analyserar hur insatsen påverkar sociala spänningar och konflikter och de funktioner som lokalsamhället har att hantera dem, en så kallad konfliktkonsekvensbedömning
  • justerar insatsen utifrån dessa analyser

Annars riskerar vi att bidra till nya destruktiva konflikter eller till att förvärra redan befintliga destruktiva konflikter. Vi riskerar också att olika formella eller informella samhällsfunktioner som bidrar till att konflikter hanteras konstruktivt förstörs.

Konflikter – en nödvändig del av all social utveckling?

Kampen för rättvisa, fred och mänskliga rättigheter utmanar makt och privilegier hos både enskilda makthavare och hos olika grupper i samhället. Den typen av utmaningar kan leda till både destruktiva och konstruktiva konflikter. Utifrån såväl ett kristet teologiskt perspektiv som ett rättighetsperspektiv är konflikter därför en nödvändig del av all social utveckling. Utifrån Jesu exempel så bär det kristna budskapet bär på en erfarenhet av upprättelse, försoning och konstruktiv konfliktomvandling som sträcker sig längre än rättighetsperspektivet. Trots våra tillkortakommanden, inbjuder Gud människan till sitt rike, till att verka för fred och försoning. Det är också en stark anledning till att SMR arbetar konfliktkänsligt.

Konfliktförebyggande arbete är grunden till fattigdomsbekämpning

Väpnade konflikter utgör i dag det allvarligaste hindret för många länders utveckling. De medför ökad risk för att mänskliga rättigheter och humanitär rätt kränks och för att människor drivs på flykt. Extrem fattigdom och svält koncentreras alltmer till konfliktdrabbade stater. I dessa stater lever omkring 1,8 miljarder människor. OECD-DAC uppskattar att 80 procent av världens allra fattigaste kommer att leva i konfliktdrabbade  områden år 2030, om inte någonting sker. Konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete är därför grundläggande för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning.

Att kriserna också påverkas av långvariga och komplexa väpnade konflikter kräver att humanitärt arbete, utvecklingssamarbete och fredsbyggande sammanlänkas. Dramatiska och extrema händelser avslöjar hur sårbart ett samhälle är. Vi behöver förstå och aktivt arbeta med kopplingarna mellan klimatförändringar, konflikt och resiliens som en del av ett konfliktkänsligt arbetssätt.

Konfliktkänslighet handlar alltså om att säkra förståelsen för att en utvecklingsinsats alltid påverkar freds- och konfliktdynamiken i området där arbetet utförs.

När vi arbetar konfliktkänsligt så vill vi :

  • undvika att insatsen får negativa effekter som kan leda till att en konflikt utvecklas i destruktiv riktning eller till nya konflikter
  • bidra till att stärka lokal kapacitet för fred både i förebyggande och fredsskapande syfte, så långt det är möjligt inom ramen för insatsens mandat och syfte

Så här arbetar Christian Study Center i Pakistan för att skapa fred. Lyssna på Jennifer Jag Jivan när hon berättar mer om hur en kan göra.

Så här jobbar vi med konfliktkänslighet

Svenska missionsrådets konfliktkänslighetspolicy - Antagen av styrelsen 2019-12-05

Tips om metodmaterial

Diakonia’s Conflict Mainstreaming Toolbox - Grafiskt tillgänglig och förenklad Do No Harm-analys. Finns också tillgänglig på franska och spanska.
CDA’s Resource Manual Systems Approaches to Peacebuilding - Komplext men användbart för både fredsbyggande och många andra typer av konfliktanalyser.
PMU’s Resource and Toolbox The Conflict Sensitity Wheel - Fokus på religiös läsförståelse samt strukturellt och kulturellt våld. Innehåller flera bra instruktioner för konfliktanalys
SMC’s and SweFOR’s Webinar on Conflict Sensitivity - Focusing on the application of the Do No Harm tool in Humanitarian Assistance

Tips om hur andra jobbar med konfliktkänslighet

The Uppsala Conflict Data Program (UCDP) - World map and in-depth analysis
Ämnesansvarig:
Rådgivare