Lärcenter

Världen är vårt gemensamma ansvar

För att uppnå vår vision om att Guds rike gestaltas i världen behöver vi förändra det som skadar oss människor och vår planet. Konfliktkänslighet är en nyckel för att hitta konstruktiva vägar till fred. Samtidigt behövs resiliens för att våra samhällen ska kunna återhämta sig och stå emot kriser.

Aktuellt

Aktuellt och krönikor

Läs mer

Klimat
Klimatförändringar och miljöförstöring angår oss alla

Vi tror att människor har både ansvar och förmåga att forma ett hållbart samhälle med respekt för varandra och vår planet. Klimatkrisen påminner oss om vårt uppdrag att förvalta skapelsen för kommande generationer.

Klimatkrisen belyser globala orättvisor

Idag vet vi att miljöförstöring och klimatförändringar hårdast drabbar de människor som lever i fattigdom och utsatthet. Men globalt sett bidrar dessa människor minst till problemen. Klimatkrisen är inte bara den mest akuta av flera hållbarhetsfrågor – den är också en av vår tids största orättvisor.

Vårt ansvar för Guds skapelse

Hälsosamma ekosystem och hållbar användning och tillgång till naturresurser är nödvändigt för den grundläggande rätten till liv. Vi menar att varje individ är skapad till Guds avbild och att vi människor har uppdraget att förvalta Guds skapelse genom att ta ansvar för varandra och den värld vi lever i.

Lokala samarbeten ger hållbara lösningar

De internationella biståndsinsatser som vi stödjer måste bidra till klimat- och miljömässig hållbarhet i enlighet med vår policy för miljö och klimat. Oftast är det de människor som finns på plats och som är mest drabbade som kan bidra med bäst lösningar. Genom lokala och långsiktiga samarbeten tror vi att det är möjligt att vända den negativa utvecklingen.

  

  

Så här jobbar vi med klimat och miljö

Tips om hur andra jobbar med klimat och miljö

Sida's Green toolbox - Ett urval av dokument som kan vara till hjälp att integrera miljö- och klimathänsyn i Sidafinansierade insatser
Miljölinsen - Ett verktyg som kan användas för miljöintegrering i både löpande verksamhet och projekt
CEDRA - Ett verktyg utvecklat av Tearfund för att göra miljöriskanalyser
Red Cross Red Crescent climate training kit - Ett material utformat för att hålla kurser om klimatriskhantering
INFORM index for risk management - Ett globalt verktyg för riskbedömning av humanitära kriser och katastrofer
Ämnesansvarig:
Handläggare,samordnare
Resiliens och DRR
Resiliens och katastrofriskreducering

I sårbara delar av världen riskerar mycket av det som byggs upp inom det internationella utvecklingssamarbetet att förstöras i återkommande naturkatastrofer. De orsakas av, eller förvärras av klimatförändringar och andra mänskliga aktiviteter. För att minska risken för katastrofer behöver vi jobba förebyggande med till exempel stärkt resiliens.

Vad är resiliens?

Resiliens är att en individ, ett samhälle eller ett land har motståndskraft och anpassningsförmåga att hantera negativa förändringar, chocker och osäkerhet och samtidigt fortsätta att utvecklas.

  • Klimatförändringar, markförstöring och kronisk undernäring är exempel på negativa förändringar.
  • Chocker kan gälla naturkatastrofer, uppblossade väpnade konflikter och epidemier.
  • Osäkerhet handlar om oförutsedda förändringar eller konsekvenser av klimatförändringar och miljökatastrofer.

Resiliens är också ett övergripande förhållningssätt som utmanar och förbättrar de insatser vi stödjer inom såväl internationellt utvecklingssamarbete som humanitärt arbete.

Vad är katastrofriskreducering?

Katastrofriskreducering, eller disaster risk reduction (DRR), handlar om vad vi kan göra för att förbereda oss, undvika eller minska konsekvenserna av katastrofer. En katastrof beskrivs oftast som en kombination av hög exponering för fara, hög sårbarhet och otillräcklig kapacitet att hantera de negativa konsekvenserna.

Det viktigaste sättet att minska risken för katastrofer och kriser är att bygga starka lokala samhällen där engagerade beslutsfattare och handlingskraftiga myndigheter har beredskap att agera både förebyggande och under pågående kris.

Vi satsar på resiliens och katastrofriskreducering

Vårt arbete med resiliens och att reducera risken för katastrofer utgår från vår klimat- och miljöpolicy. Under 2017-2021 har vi fått extra medel från Sida för att fokusera på detta arbete. Därför uppmuntrar vi våra medlemsorganisationer att tillsammans med sina samarbetsorganisationer arbeta för ökad resiliens och katastrofriskreducering runt om i världen.

Humanitära insatser genomförs ofta i områden där långsiktigt internationellt utvecklingssamarbete redan pågår. Ändå hålls dessa olika biståndsformer ofta isär. Genom att arbeta för ökad resiliens skapar vi bryggor mellan långsiktigt internationellt utvecklingssamarbete och humanitärt arbete.

Lokala kontakter och internationella nätverk

Vårt breda nätverk av medlemsorganisationer och deras lokala samarbetsorganisationer över hela världen är en tillgång i arbetet med resiliens. Genom att samarbeta med lokala religiösa företrädare som har religiös läskunnighet om den specifika kontexten kan vi hitta och stödja lösningar med god lokal förankring. På det sättet ökar människors förmåga att förbereda sig för, anpassa sig till och återhämta sig från olika former av förändringar och chocker.

Sendai-ramverket är en global överenskommelse som uppmanar varje land att utarbeta strategier för att minska risken för katastrofer. Vi uppmuntrar våra medlemsorganisationer och samarbetsorganisationer som finns i länder med hög risk för katastrofer att samarbeta med landets nationella organ för att minska riskerna.

Vi och flera av våra medlemsorganisationer är medlemmar i The Global Network of Civil Society Organisations for Disaster Reduction (GNDR). Detta stora internationella nätverk arbetar med påverkan för att öka arbetet med katastrofriskreducering och resiliens och för bättre samordning när katastrofer inträffat. Ett medlemskap i GNDR kostar ingenting.

Så här jobbar vi med resiliens och katastrofriskreducering

Tips om hur andra jobbar med resiliens och katastrofriskreducering

Minimum standards for climate-smart disaster risk reduction - Materialet har utarbetats av Red Cross Climate Centre och fungerar som en viktig bro mellan nationell klimatpolitik och lokal kapacitet för katastrofförebyggande arbete.
Index for Risk Management - Användbar för att identifiera risker, sårbarhet och kapacitet i olika länder. Flera multilaterala och internationella institutioner står bakom denna informationsbas.

Sendairamverket syftar till att reducera riskerna för och minska konsekvenserna av olyckor och katastrofer. Läs mer på FN:s hemsida.

Ämnesansvarig:
Handläggare
Konfliktkänslighet
Varför är konfliktkänslighet viktigt i biståndet?

Vi som arbetar med insatser inom långsiktigt utvecklingssamarbete, humanitärt eller fredsbyggande arbete vill på något sätt påverka de sammanhang och samhällen vi arbetar i. Vi vill att vårt arbete ska bidra till positiv förändring.

Utmaningen är att när vi gör detta så påverkar vi också samhällen och sammanhang på fler sätt än vad vi avser att göra. Ett sätt att undvika oavsiktlig negativ påverkan är att arbeta konfliktkänsligt. Om vi inte arbetar konfliktkänsligt riskerar vi att bidra till att nya destruktiva konflikter uppstår, att sociala mekanismer som upprätthåller lokal konfliktomvandling förstörs eller att redan destruktiva konflikter förvärras.

Utifrån både ett kristet teologiskt perspektiv och ett rättighetsperspektiv är konflikter i sig en nödvändig del av all social utveckling. Kampen för rättvisa, fred och mänskliga rättigheter utmanar makt och privilegier hos både enskilda maktinnehavare och hos grupper. Detta kan leda till både destruktiva och konstruktiva konflikter. Det kristna budskapet bär på en erfarenhet av upprättelse, försoning och konstruktiv konfliktomvandling utifrån Jesu exempel som sträcker sig längre än rättighetsperspektivet. Trots våra tillkortakommanden, inbjuder Gud människan till sitt rike och till att verka för fred och försoning. Detta är också en stark orsak till att SMR arbetar konfliktkänsligt.

Väpnade konflikter utgör i dag det allvarligaste hindret för många länders utveckling. De medför en ökad risk för att mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt kränks och för att människor drivs på flykt. Extrem fattigdom och svält koncentreras alltmer till sviktande och konfliktdrabbade stater. I dessa stater beräknas omkring 1,8 miljarder människor leva. OECD-DAC uppskattar att 80 procent av världens allra fattigaste kommer att leva i sviktande eller konfliktdrabbade områden år 2030, om inga åtgärder vidtas. (Se ”highlights” i States of Fragility 2018, OECD.) Konfliktförebyggande och fredsbyggande är därför grundläggande för arbete för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning.

Klimatkatastrofen, de humanitära kriserna och väpnade konflikter

Vår tids klimatförändringar gör att humanitära kriser blir mer utdragna än tidigare. Att kriserna dessutom påverkas av långvariga och komplexa väpnade konflikter synliggör ett större behov av att sammanlänka humanitärt arbete, utvecklingssamarbete och fredsbyggande. (Detta samspel beskrivs som “triple nexus” och drivs bland annat av FN och Världsbanken i The Humanitarian-Development-Peace Initiative, 2017. Läs också aktuell diskussion från Oxfam: The Humanitarian-Development Nexus: What does it mean for multi-mandated organizations?) Dramatiska och extrema händelser avslöjar ett samhälles inre sårbarhet och utsatthet för risker. Det är därför viktigt att aktivt arbeta med och förstå kopplingarna mellan klimatförändringar, konflikt och resiliens i relation till ett konfliktkänsligt arbetssätt. (Se exempelvis FN:s resolution 2349 om konflikten i Tchadsjöregionen.)

Så här arbetar du konfliktkänsligt

Att arbeta konfliktkänsligt handlar om att i allt arbete säkra förståelsen för att en utvecklingsinsats alltid påverkar freds- och konfliktdynamiken i den kontext arbetet utförs.

En konfliktkänslig ansats strävar efter att:

  • undvika att insatsen får negativa effekter som kan leda till att en konflikt utvecklas i destruktiv riktning eller till nya konflikter
  • bidra till att stärka lokal kapacitet för fred både i förebyggande och fredsskapande syfte, så långt det är möjligt inom ramen för insatsens mandat och syfte

Arbete i konfliktområden kräver en god riskmedvetenhet, därför bör riskanalysen inkludera hur sociala spänningar och konflikter påverkar insatsen.

Konfliktkänslighet kräver att vi regelbundet genom hela insatscykeln:

  • analyserar sociala spänningar och konflikter i kontexten
  • analyserar hur insatsen påverkar sociala spänningar och konflikter i kontexten, en så kallad konfliktkonsekvensbedömning
  • justerar insatsen utifrån dessa analyser

Så här jobbar vi med konfliktkänslighet

Svenska missionsrådets konfliktkänslighetspolicy - Antagen av styrelsen 2019-12-05

Tips om hur andra jobbar med konfliktkänslighet

The Uppsala Conflict Data Program (UCDP) - World map and in-depth analysis
Collabrative Learning Projects (CDA) - CDA:s publikationer om konfliktkänslighet och Do No Harm
Ämnesansvarig:
Rådgivare