Nya biståndspolitiken gynnar svenska företag – inte världens fattiga

Regeringens förslag till ny biståndspolitik har väckt stark kritik bland civilsamhällsorganisationer. I en debattartikel i SvD ifrågasätter SMR tillsammans med Act Svenska kyrkan, Diakonia och PMU om den nya inriktningen ens går att kalla för bistånd.

En grundpelare för biståndet har alltid varit att utgå från de människor som lever i fattigdom eller förtryck. Nu ser vi en politik som istället ska gynna svenska intressen och svenskt näringsliv.

Utkastet till reformagendan är ett läckt dokument, som under förra veckan blev känt genom en artikel i Omvärlden. Dokumentet ska förhandlas och är tänkt att bli del av höstens budgetproposition. I debattartikeln skriver vi att det förvisso finns bra övergripande ambitioner om ett mer transparent och effektivt bistånd, men vänder oss mot den stora förskjutningen.

Orden Sverige eller svenska ger 105 träffar i dokumentet. Fattigdom förekommer 23 gånger, rättigheter 21, jämställdhet 6 gånger medan ord som Afrika, Asien, Latinamerika, orättvisa och ojämlikhet inte förekommer alls. Vi är oroliga för att det är en talande bild för hur regeringens prioriteringar kommer att se ut.

OECD varnar

Sverige har tidigare fått beröm från OECD för hög kvalitet när det gäller bistånd. Men i den senaste översynen varnade OECD för den nya inriktningen. I artikeln lyfter Charlotta Norrby, Erik Lysén, Mattias Brunander och Niclas Lindgren sin oro för en nedprioritering av arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, katastrofförebyggande och klimatanpassning. För om handel och svenska intressen ska prioriteras finns affärsmöjligheterna som regel på andra håll, än i världens fattigaste länder.

Det finns en stor risk att vi lämnar de människor som har störst behov av bistånd åt sitt öde.