Stödet till civila samhället stöps om

Regeringens nya strategi för stöd via civila samhället innehåller flera bra skrivningar men även en del oklarheter. Det framgår inte vilken roll det svenska civilsamhället ska spela och inte heller i vilken utsträckning reformagendan får påverka utvecklingssamarbetets innehåll inom den här strategin.

– Jag är glad att regeringen tagit till sig av det vi i civilsamhället fört fram på olika sätt och att skrivningarna i strategin nu är betydligt bättre än det innehåll som tidigare har läckt ut, säger generalsekreterare Charlotta Norrby.

Den nya CSO-strategin innehåller flera bra skrivningar om civilsamhällets viktiga roll i biståndet, för att stärka demokrati och driva positiv förändring. Regeringen konstaterar bland annat att lokala civilsamhällesorganisationer kan vara avgörande för genomförandet av insatser, inte minst i konfliktmiljöer och svåra kontexter. Även det svenska civilsamhället nämns som en viktig aktör men då med ett visst villkorande i form av ett ”kan”: ”Det svenska civilsamhället kan spela en viktig roll för att stödja demokratiska civilsamhällesaktörer i utvecklingsländer.”

I strategin som bytt namn från ”Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” till ”Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället” verkar regeringen vilja öppna upp för Sida att bredda till andra än svenska civilsamhällesorganisationer. KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård bekräftar detta i en artikel i Global Bar där hon säger att de ”överväger att öppna strategin för fler organisationer än den utvalda skaran av ”strategiska partners” i syfte att öka transparens och effektivitet”.

Politisk styrning och höjd egeninsats

Strategin innehåller flera skrivningar om svenska intressen och att Sida ”så långt det är möjligt” förväntas styra mot regeringens prioriteringar. Det är otydligt vad detta får för konsekvenser i praktiken. Detta riskerar att föra med sig en ökad politisk detaljstyrning som kan komma att påverka vårt arbete. En del skrivningar tyder på detta, till exempel att Sida ska se över sitt val av organisationer som får stöd ”med beaktande av regeringens biståndspolitiska prioriteringar och i dialog med Regeringskansliet (UD)”.

Egeninsatsen höjs redan i år till 10%, jämfört med de 5% som gäller för SMR:s medlemsorganisationer idag. Nästa år har regeringen annonserat en höjning på ytterligare 5%. Egeninsatsen landar då på 15%. Vad detta kommer att innebära för de organisationer som får stöd inom SMR:s vidareförmedling får vi återkomma till.

Religiösa minoriteter

I strategin nämns kvinnor/flickor och barn som prioriterade grupper och i de exempel som ges på verksamhet regeringen gärna ser inom ramen för strategin nämns bland annat att främja frihet och bekämpa förtryck, inklusive mot kristna och andra religiösa minoriteter.

Andra förändringar värda att notera är att strategin nu innehåller en skrivning om att Sida ska säkerställa att stöd inte går till organisationer med kopplingar till extremism. Strategin innehåller också ett krav på redovisning av hur mycket stöd som stannar i Sverige och en ökad möjlighet att finansiera insatser i gränslandet mellan två olika strategier, till exempel HUM.

– Jag är glad att skydd av minoriteter, inklusive religiösa minoriteter nämns och det är också positivt att de internationella principerna om bistånds- och utvecklingseffektivitet lyfts fram, inte minst eftersom Sverige var drivande i att överenskommelsen i DAC om samarbete med civila samhället togs fram. Vilka förändringar strategin för med sig för oss i praktiken måste vi nu ta vidare i dialog med Sida, säger Charlotta Norrby.

På regeringens webbplats finns CSO-strategin att läsa i sin helhet.