Religionsfrihetens roll inom svensk utrikes- och utvecklingspolitik

Demokratin backar på många håll i världen och vi ser vi en ökad polarisering utifrån värderingsfrågor som rör kultur, religion och jämställdhet. I denna omvärld, hur kan Sverige som en internationellt erkänt stark röst för mänskliga rättigheter agera inom sin utrikes- och utvecklingspolitik? Vad kan beslutsfattare, tjänstepersoner och olika utvecklingsaktörer göra för att främja en öppen och demokratisk kultur, mitt i en tid av internationell splittring?  

Utifrån dessa frågeställningar arrangerades ett riksdagsseminarium 15 november på initiativ av Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i samarbete med Svenska missionsrådet. På seminariet deltog bland annat FN:s specialrapportör för religions- och övertygelsefrihet, Dr. Nazila Ghanea; UD:s särskilda sändebud för interkulturell och interreligiös dialog, Ulrika Sundberg samt riksdagsledamöterna Gudrun Brunegård (KD), Lotta Johnsson Fornarve (V), Linnea Wickman (S), Katarina Tolgfors (M) och Yusuf Aydin (KD). 

Dr. Nazila Ghanes och Ulrika Sundbergs presentationer kan beskådas här och här.  

Kristina Patring, religionsfrihetsexpert på Svenska missionsrådet, bidrog med konkreta exempel från olika delar av världen på hur religions- och övertygelsefriheten kan stärkas. Hon konstaterar efter mötet: 

– Det är oerhört positivt att vi idag fått höra en bred politisk panel från utrikesutskottet vara rörande överens om behovet av att lyfta och tydliggöra religions- och övertygelsefriheten i utrikespolitiken, handelspolitiken och biståndspolitiken samt att det finns ett generellt behov av ett kunskapslyft både om rättigheten och religionens roll i samhället överlag. 

– Samtidigt visade samtalen i panelen och frågorna under seminariet på vikten av att inte ställa yttrandefrihet och religionsfrihet i onödiga motsatsförhållanden till varandra utifrån våra egna inhemska debatter kring till exempel koranbränningar och hur de i sin tur påverkar Sveriges ställning i världen. Som vi skriver i vår FAQ finns anledning att vara vaksam på hur det praktiska utövandet av religions- och övertygelsefrihet kan komma att påverkas när riksdagspolitiker resonerar kring begränsningar av yttrandefriheten utifrån svensk säkerhet. 

Niklas Eklöv, rådgivare på Svenska missionsrådet och moderator under seminariet tillägger: 

– Från SMR:s sida ville vi bidra med en bred och aktuell kunskapsöverblick om hur religions- och övertygelsefriheten är central i allt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Vi ville också skapa tillfälle till samtal om hur Sveriges utrikespolitik kan spetsas när det gäller arbetet för religions- och övertygelsefrihet för alla. Båda dessa syften uppfylldes, vilket vi är glada för. Det finns däremot mycket mer att önska av konkretisering och systematisering både i regeringens styrning av utrikes- och utvecklingspolitiken, och hur svenska myndigheter och ambassader genomför politiken. Därför måste både samtal och arbete få fortsätta, inte minst med riksdagens utrikesutskott, UD och Sida kring dessa frågor. Svenska missionsrådet kommer att fortsätta verka i rollen som resursorganisation för både beslutsfattare, tjänstepersoner samt civilsamhället.