Religionsfrihet i regeringens nya strategier

SMR har i mer än tio år arbetat för att svensk utrikespolitik och biståndspolitik ska betrakta religiösa aktörer och religions- och övertygelsefrihet som viktiga delar i arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter. Det kommer vi fortsätta med.

Vi ser hur allvarligt målgrupper till våra medlemsorganisationers lokala partners, från  religiösa och ickereligiösa bakgrunder, påverkas när religions- och övertygelsefriheten kränks. Dessa kränkningar påverkar också deras demokratiska utrymme. Vi vet också av egen erfarenhet, och från forskning, att religion och religiösa aktörer spelar oerhört stor roll för hur samhällen utvecklas. Arbete för religionsfrihet likväl som religiös läskunnighet är därför nyckelkompetenser för både professionellt utvecklingssamarbete  och diplomatiskt arbete.

Vi har tidigare sett flertalet utrikesdeklarationer och utrikesministrar betona vikten av religion, förföljelsen av religiösa minoriteter och religionsfrihet, bland annat i debattartiklar och på sociala medier. Men oavsett regeringsfärg har dessa uttalanden aldrig tidigare omsatts till konkreta styrande strategier eller riktlinjer. Det har i sin tur inneburit att varken Sida eller UD i praktiken behövt prioritera frågorna. Vi har fått förlita oss på kunskapsnivåerna hos enskilda tjänstemän.

Det är därför välkommet att vi nu har konkreta skrivningar om både religiösa minoriteter och religionsfriheten i två av Sveriges strategier för globalt utvecklingssamarbete; civilsamhällesstrategin och Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för arbetet med de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2024–2028.

Vi och andra aktörer behöver fortsätta att följa upp och bevaka vad det faktiska resultatet av detta blir på både kort och lång sikt. En del i den bevakningen handlar om att fortsatt främja religions- och övertygelsefriheten som en viktig rättighet för alla människor oavsett tro eller livsåskådning, kön eller sexuell läggning. En rättighet likvärdig alla andra, men som ofta glöms bort och feltolkas.

Vi är oroade över att förföljelsen av kristna ökar på många platser i världen, men vi är lika oroade över att muslimer, judar och andra religiösa minoriteter utsätts för hot, hat och våld i allt större utsträckning i Europa, inklusive Sverige. Svensk utrikes- och inrikespolitik behöver rimma lika då det gäller värnandet av religiösa minoriteters rättigheter och demokratiska utrymme.

Vill du veta mer om hur religion som en faktor i utvecklingsarbete benämns i strategierna? Här svarar experten på de tre vanligaste frågorna.